Guatemala City, 080229 (IPS) – Celestina Otzoy hade fått sitt femte barn då hennes man spårlöst försvann 1982. Han var bara ett i raden av offer för det långa inbördeskriget som rasade i Guatemala fram till 1996. På måndagen samlades hundratals människor i huvudstaden för att uppmärksamma den årliga minnesdagen för krigets offer.
– Jag är änka. Armén tog min man ifrån mig, säger Celestina Otzoy, som tillhör landets ursprungsfolk i regionen San Juan de Comalapa. Hon sitter framför en banderoll på marken som bär texten “Offren för inbördeskriget – San Juan de Comalapa: närvarande i kampen”. Fredsöverenskommelsen 1996 satte punkt för en 36 år lång konflikt som kostade närmare 200 000 människor livet. De flesta av offren tillhörde landets ursprungsbefolkning. En oberoende sanningskommission har slagit fast att nio av tio mord utfördes av landets armé. Kommissionen rekommenderade också att ett särskilt program skulle instiftas i syfte att ge stöd till krigets offer. Ett sådant bildades också under namnet PNR år 2003, med en årlig budget på motsvarande nästan 250 miljoner kronor. Men enligt Raúl Nágera, som arbetar för människorättsorganisationen UNACODI, så har pengarna hittills gått till annat än till direkt stöd till krigsoffren. – Vi kräver att folket omgående får skadestånd, säger han. Guatemala är ett mycket fattigt land, och det saknas offentliga register över hur många, eller vilka, som drabbades av kriget. Detta innebär att det har varit svårt att beräkna hur stora summor som bör gå till olika former av skadestånd. På måndagen meddelade landets nytillträdde president Álvaro Colom att en särskild grupp ska få till uppgift att gå igenom arméns arkivmaterial. Colom medgav samtidigt att regeringstrupperna begick krigsförbrytelser i samband med konflikten. – Jag vill i dag avge ett åtagande till Guatemala, och särskilt till dem som föll offer för den väpnade konflikten. Ni har nu en regering ledd av en president som inte tänker gömma undan något, sa Colom.
Landets konstitutionsdomstol kommer att behandla frågan om arméns dokument från åren 1982-1983, som kan bringa klarhet i grova övergrepp som begicks, ska offentliggöras. Militären lydde då under diktatorn Efraín Ríos Montt. General Ríos Montt styrde Guatemala under krigets blodigaste skede, och hundratals byar förstördes under hans tid vid makten. Fler än 1,5 miljoner personer tvingades fly från sina hem under kriget, och 45 000 människor har sedan dess förblivit spårlöst försvunna. Luís Méndez, som arbetar för den lokala människorättsorganisationen HIJOS, säger till IPS att det fortfarande hänger “en mantel av straffrihet” över de övergrepp som begicks under kriget. – Den nya regeringen har inte slagit fast att armén bär ansvaret för de människorättsbrott som begicks, säger Méndez, vars faster försvann spårlöst i mars 1984.
*IPS kan numera erbjuda våra prenumeranter bilder till vissa av våra artiklar. Dessa säljs separat till ett fast pris på 500 kronor styck. Om ni vill publicera denna bild var vänlig och mejla vår svenska redaktion på: ipsnews(a)telia.com och meddela att ni använt den.
