Belgrad, 080109 (IPS) – Förra veckan antogs en lag om privatisering av sex statliga företag i Serbien. Enligt lagen ska 15 procent av värdet av aktierna delas ut direkt till landets medborgare.
De sex företag som ska privatiseras är oljebolaget NIS, Yugoslav Airlines, JAT, Elbolaget EPS, Telecom Serbia, Belgradflygplatsen Nikola Tesla och läkemedelsföretaget Galenika. Utförsäljningen ska genomföras i slutet av 2008. Enligt privatiseringslagen ska 15 procent av aktierna gå till folket, 15 procent till de 150 000 anställda i företagen, medan staten kommer att behålla 21 procent och 49 procent kommer att säljas ut – antagligen till internationella företag. – Detta innebär att var och en av de fyra miljoner vuxna medborgarna i Serbien kommer att få minst 1 000 euro, sade finansministern Mladjan Dinkic till pressen. Beloppet motsvarar cirka 9 400 kronor. Dinkics uppskattning bygger på antagandet att de sex företagen kommer att säljas för över tolv miljarder euro, men denna summa är omdiskuterad. – Det är bara ett hypotetisk värde, det verkliga värdet kommer vi att veta först när företagen säljs ut, säger ekonomiexperten Danilo Sukovic till IPS. Det återstår också att se hur många aktier – i form av kuponger – och i vilka företag varje person kommer att få, påpekar han. Oljebolaget NIS är det mest framgångsrika medan JAT och Galenika går sämst. Den 31 juli ska utdelningen av kuponger som vid privatiseringen ska bytas mot aktier inledas. Serbiska medborgare ska enbart behöva infinna sig med ett id-kort till sitt närmaste postkontor eller arbetsförmedling för att få sina kuponger.
– Ett problem är att människor knappt vet någonting om hur en privatisering går till och ingen har informerat dem heller, säger den politiska analytikern Misa Brkic till IPS. – Alla tror nu att de ska få tusen euro i kontanter, eller vad gäller familjer, flera tusen euros, och håller redan på att göra upp planer på hur de ska använda pengarna, säger Brkic. Serbien befinner sig i en ekonomisk omstrukturering efter kriget som tog slut för sju år sedan. Den genomsnittliga månadsinkomsten ligger i dag bara på cirka 3 200 kronor samtidigt som många priser rusat i höjden varför de extra pengarna för många blir ett viktigt tillskott.
Landets medier har inte förklarat utförsäljningen särskilt ingående. Nyheten om lagen formulerades ungefär med att “alla blir tusen euro rikare”. De som är kritiska till utförsäljningen har inte heller fått mycket utrymme i medierna trots att liknande program i andra länder kantats av problem.
I Tjeckien genomfördes en snarlik åtgärd i början av 1990-talet som först hyllades som lyckat men som senare utsattes för hård kritik, bland annat för korruption. I Slovenien, den enda före detta jugoslaviska republik som i dag är medlem i EU, har ett liknande program inletts men inte slutförts. Viss kritik av hur privatiseringen ska genomföras har dock framförts i medierna.
“Samtliga fyra miljoner serber har inte varit med och skapat värdet på de företag som ska säljas ut”, skrev finansexperten Danijel Cvjeticanin nyligen i dagtidningen Politika. “En generation kommer att dela på det som flera generationer före den har skapat. Detta är en förhastad åtgärd, med ett klart syfte att fiska röster”. Den 20 januari hålls presidentval i Serbien då den reformorienterade presidenten Boris Tadic står emot nationalisten Tomislav Nikolic. Finansministern Dinkic stöder Tadic.
