Mexico City, 080108 (IPS) – Under de senaste sju åren har 35 mexikanska journalister mördats, och sex reportrar har försvunnit spårlöst. För ett par dagar sedan sparkades den högt aktade oberoende radiojournalisten Carmen Aristegui, som ofta tagit ställning mot det politiska etablissemanget. Flera analytiker ställer sig nu frågan hur det står till med pressfriheten i landet.
Under förra året anmälde 84 mexikanska journalister att de utsatts för attacker eller olika former av smädelser. Landets regering med den konservative presidenten Felipe Calderón i spetsen brukar ofta framhäva hur stark pressfriheten är i landet. Men inte alla håller med.
– Yttrandefrihetens ställning är inte särskilt uppmuntrande och vi ser inget som tyder på en förbättring, snarare tvärtom – situationen kan vara på väg att försämras, säger Aleida Calleja, vice ordförande för Världsförbundet för folkradiobolag, Amarc. Samhällsvetaren José Antonio Crespo vid Centret för ekonomisk forskning och pedagogik säger att många mexikaner nu oroligt ställer sig frågan om pressfriheten i landet är på tillbakagång igen.
Efter att partiet PRI för första gången på 71 år förlorade regeringsställningen år 2000 så började den fria pressen i landet att blomstra. Men hoten mot pressfriheten har inte upphört. I fredags meddelade Aristegui, som sedan fem år tillbaka varit nyhetsankare vid radiostationen W, att hon gjorde sitt sista program. Orsaken var att mediejätten Televisa, som äger radiostationen, beslutat sig för att inte förlänga hennes anställning på grund av “redaktionella” skäl. Televisa äger 17 radiostationer och sänder sina program över nästan hela landet.
Aristegui har blivit uppmärksammad eftersom hon gett landets vänster en röst, men också för att ha tagit upp frågor som varit känsliga för katolska kyrkan och den ekonomiska och politiska eliten i landet – däribland de dominerande tv-bolagen i landet som ägs av Televisa och TV Azteca. Aleida Calleja menar att avskedandet av Aristegui ingår i en större process.
– Målsättningen är att tysta de kvarvarande kritiska och oberoende rösterna i etermedierna – där friheten är begränsad och ägarkoncentrationen hård.
Sju av tio mexikanska tv-tittare ser på kanaler som tillhör Televisa, medan två av tio ser Aztecas kanaler. Samma mediebolag dominerar också landets radioutbud.
Dagstidningsmarknaden är dock mer varierad, och i den tryckta pressen är kritiken mot makten mer vanligt förekommande.
Nyligen rapporterade Mexikos statliga människorättskommission att 35 mexikanska journalister mördades mellan år 2000 och 2007. De flesta mördades efter att ha skrivit om landets narkotikamaffior. Kommissionen mottog dessutom 84 anmälningar från reportrar som utsatts för våld eller smädelser i samband med sin yrkesutövning.
– Mexikanska reportrar löper stora risker på grund av den straffrihet som råder för brott mot våra kollegor, och att staten är måttligt intresserade av att utreda dessa brott, säger Calleja. I den senaste rapporten om pressfriheten i världen rankar Reportrar utan gränser situationen i Mexiko som den sämsta i Latinamerika med undantag för Kuba.
