Tokyo, 071008 (IPS) – Videoinspelningen av när den japanska journalisten Kenji Nagai dör på gatan i Rangoon den 27 oktober – då soldater öppnade eld mot munkar och andra demonstranter – har lett till krav på att den japanska regeringen ska införa hårda sanktioner för att straffa militärjuntan i Burma. Men så drastiska att juntan rubbas lär sanktionerna inte bli.
Den japanska allmänheten är mycket upprörda över mordet på Nagai, som arbetade för Tokyo-baserade APF News och sköts ned bakifrån då han filmade en demonstration i Rangoon. Filmklippet har visats om och om igen på japansk TV och medverkat till att trycket på den japanska regeringen att markera mot juntan har ökat, bland annat från burmeser som lever i Japan och som manat till protester och åtgärder. Denna vecka har tio TV-bolag gått samman i ett upprop till juntan med anledning av mordet på Nagai. “Vi kräver att journalister oavsett nationalitet ska kunna söka sanningen utan att hindras eller utsättas för repression”, skriver mediebolagen. De nedskärningar mot Burma som Japan planerar förväntas dock inte bli i närheten av de strikta sanktioner som USA och andra västländer belagt regimen med.
– Japan behöver agera för att visa att man protesterar mot det inträffade. Men samtidigt vill inte den japanska regeringen skaka om juntan alltför hårdhänt, säger en källa vid det japanska utrikesdepartementet, som vill förbli anonym, till IPS.
I slutet av förra veckan förnyade utrikesminister Masahiko Komura sina krav på bestraffande åtgärder efter att han fått förstahandsinformation om läget av biträdande utrikesminister Mitoji Yabunaka, som varit i Rangoon för att undersöka omständigheterna kring Nagais död.
– Vi har redan begränsat vårt ekonomiska stöd till humanitära projekt och kommer fortsättningsvis att hålla dem under noggrann uppsikt, sa Komura till reportrar på torsdagen.
Japan, som har gett generöst bistånd till Burma i årtionden, skar ned på stödet år 2003 då demokratiaktivisten och oppositionsledaren Aung San Suu Kyi placerades i husarrest. Trots nedskärningarna uppgick dock Japans bistånd till Burma år 2006 till 1,35 miljarder yen, vilket motsvarar drygt 70 miljoner kronor. Därtill gav man tekniskt bistånd för motsvarande cirka 90 miljoner kronor.
Dussintals japanska företag bedriver i dag verksamhet i Burma, vilket ofta har kritiserats av demokratiaktivister som menar att Japan därmed säkrar juntans ställning.
Det finansiella flödet från Japan till Burma har sina rötter i det krigsskadestånd på motsvarande nästan 13 miljarder kronor som Japan bekostade efter att ha invaderat Burma under andra världskriget. General Ne Win, som tog makten i en militärkupp 1962, lyckades skapa goda relationer med de japanska ledarna, vilket resulterade i att Burma fick stora hjälpinsatser från Japan. Japan blev sedan ett av de första länderna som godkände SLORC, det råd som juntan bildade 1988 och som var det formella namnet på militärregimen i Burma fram till 1997, då rådet bytte namn till SPDC.
Den japanska utrikesministern sa i förra veckan att man inte kommer att skära ned på de humanitära program som riktar sig direkt till Burmas folk, som exempelvis satsningar på poliobehandlingar, men att man planerar att dra in ett projekt vid Rangoons universitet värt drygt 30 miljoner kronor.
Enligt en rapport som den japanska handelsorganisationen Jetro släppte i förra veckan kommer Japans sanktioner få liten effekt på Burma. “Burma kommer inte att försättas i en ekonomisk kris”, sammanfattar Jetro, och pekar bland annat på det stöd som juntan får från Kina och de ökande intäkter som naturgasexporten ger.
