New York, 070109 (IPS) – FN:s nytillträdde generalsekreterare Ban Ki-Moon välkomnade Burmas militärjuntas beslut i förra veckan att ge amnesti åt 2 831 fångar, varav upp till 40 politiska sådana. Oppositionsledaren Aung San Suu Kyi, som är den politiska fånge som avtjänat längst tid, tycks dock inte bli en av dem.
Generalsekreteraren vädjade på måndagen till juntan att visa Aung San Suu Kyi medlidande, att ta ett steg till och släppa alla samvetsfångar i landet, samt att göra ytterligare konkreta framsteg i demokratifrågor.
Fredspristagaren Aung San Suu Kyi, som sitter i husarrest, ledde National League for Democracy, NLD. När allmänna val hölls i Burma år 1990 vann NLD en överlägsen seger över militärjuntan. Juntan vägrade dock att erkänna valet.
Sedan i november har ett förslag till en FN-resolution om juntans metoder legat på is i säkerhetsrådet, till följd av att två av de permanenta medlemmarna – Kina och Ryssland – motsätter sig den och hotar att använda vetorätten för att skydda juntan.
Resolutionsförslaget uttrycker oro över situationen i Burma som “har förvärrats avsevärt för de internationella organisationerna i landet, vars humanitära insatser begränsas allt mer”.
Militärjuntan ska enligt rapporter ha tvingat Röda Korset att stänga fem kontor i landet. I resolutionsutkastet uppmanas regimen i Burma, som döpt om landet till Myanmar, att “omedelbart påbörja en politisk dialog som kan leda till en övergång till verklig demokrati”. Noteras görs också att “grundlagen, såsom den för närvarande är utformad, inte ger möjlighet till sådan dialog”.
Vidare uttrycker FN i texten “djup oro över de transnationella hot som situationen i Myanmar utgör, i synnerhet i fråga om hiv/aids, fågelinfluensa och handel med narkotika och människor” och fördömer juntans fortsatta attacker på civilbefolkningen, inklusive kvinnor och barn, vilka lett till ökade flyktingströmmar till angränsande länder och övriga världen.
Rysslands FN-representant Vitaly Churkin, som under januari sitter som ordförande i säkerhetsrådet, sa dock i förra veckan till reportrar att Burma denna månad inte står på agendan mer än som en fotnot, och att Ryssland inte ser situationen i Burma som ett hot mot internationell säkerhet och fred. Det är inte är säkerhetsrådets uppgift att ta itu med de problem med mänskliga rättigheter som finns i Burma, menar Ryssland. Denna ståndpunkt delas av Kina och de 117 medlemmarna i De alliansfria staternas organisation, NAM, vilket blockerar säkerhetsrådets möjligheter att agera i frågan trots att säkerhetsrådet i september beslutade – för första gången – att placera Burma på sin permanenta agenda.
Kerry Kennedy, grundare av Robert F. Kennedy-centret för mänskliga rättigheter, anser att Aung San Suu Kyis fångenskap bara är det mest synliga tecknet på “den humanitära mardrömmen i Burma”.
– Regimen har bränt ned 3 000 byar i den östra delen av landet för att etniskt rensa ut minoriteter. Den har förstört matleveranser, förvandlat tusentals bybor till moderna slavarbetare och drivit mer än en miljon människor på flykt, säger Kerry Kennedy.
Människorättsorganisationen Human Rights Watch, HRW, påpekade i ett uttalande i slutet av december att juntan varken tillåter pressfrihet, oberoende medborgarorganisationer eller oppositionspartier, och att de som talar ut grips och torteras. HRW krävde i uttalandet att säkerhetsrådet gör något åt situationen “i ett land där militärens våld och repression är vardag”.
Enligt HRW har det politiska stöd som Kina, Ryssland, Indien och Thailand ger juntan gjort den allt mer omedgörlig. Dessutom har Kina och Ryssland enligt HRW “nära kommersiella relationer” med juntan – bland annat genom den vapenhandel som gör det möjligt för Burmas junta att fortsätta begå övergrepp och sitta kvar på makten.
