Havanna, 070103 (IPS) – De flesta kubaner förväntar sig att 2007 blir ett år av stora förändringar i landet. På landets gator diskuterar alla Fidel Castros framtid och hur hans hälsotillstånd kommer att påverka folkets framtid.
Många ställer sig frågan vad som kommer att ske om 80-årige Castro dör, och oroar sig för om detta skulle utlösa våldsamheter och sociala oroligheter. Kubanerna chockades när Castros personlige sekreterare i somras läste upp ett meddelande om att Castro genomgått en akut operation och att han för första gången sedan 1959 tvingats att tillfälligt lämna över ledarskapet till sin bror Raúl. Nästan fem månader efter detta meddelande har Castro fortfarande inte gjort något offentligt framträdande. Och sedan slutet av oktober har inga nya tv-bilder av presidenten visats. Ryktena om att Castro skulle vara döende i cancer motsades nyligen av en spansk läkare som undersökt presidenten i Havanna, men landets statliga medier har inte rapporterat om den spanske läkarens utlåtande. Istället har myndigheterna och de statskontrollerade medierna fortsatt upprepa patriotiska budskap om att revolutionen kommer att överleva såväl Fidel som hans bror Raúl. Den politiska oppositionen i landet är delad i frågan om hur den rådande atmosfären på Kuba ska tolkas. En del säger att repressionen har minskat och att landets armé kommer att kunna garantera stabiliteten i landet, medan andra menar att allt fler politiska motståndare till regimen gripits, samt att en framtid under Raúl Castros ledarskap bara skulle förvärra situationen för meningsmotståndarna. Raúl har betonat att landet behöver ett kollektivt ledarskap, och sa nyligen i ett tal att han under sin tid som tillfällig president koncentrerat sig på att alla ska ta sitt ansvar i styret av landet. – Fidel är oersättlig, om vi inte alla gemensamt ersätter honom, var och en på sin plats, sa Raúl i ett tal inför universitetsstudenter.
Vissa analytiker menar att det politiska systemet kan bibehållas under Raúls ledning, under förutsättning att regeringen bland annat lyckas effektivisera ekonomin, minska inflationen, lätta på de ekonomiska regleringarna och tillåta fler privata företag. Andra menar att det kommer att bli nödvändigt att låta människor att organisera sig politiskt och tillåta yttrandefrihet.
