Bangkok, 070102 (IPS) – Den politiska temperaturen i Thailand är på väg uppåt. Nyårsaftonens bombexplosioner ökade spänningarna i landet, vars nya politiska ledare får allt svårare att försvara legitimiteten i det maktövertagande som gjordes av armén i och med statskuppen i mitten av september.
– 2007 kommer att bli ett farligt år för Thailand. Tecknen vi sett är illavarslande, säger Thitinan Pongsudhirak, professor i statsvetenskap vid Chulalongkorn-universitetet i Bangkok, där flera bomber exploderade under nyårsaftonen. Omkring 30 skadades och minst tre dog. Rykten och konspirationsteorier började omedelbart efter bombdåden att cirkulera: om splittringar inom militärregimen, om att polisen – som hade nära kopplingar till den avsatte premiärministern Thaksin Shinawatras regering – kan ha haft fingrarna med i spelet, om att det muslimska upproret i söder, mot överhögheten i Bangkok, låg bakom attentaten, om att det är den nya regimens motståndare som utfört dem.
Redan i december tog smekmånaderna som följde på statskuppen slut. De trumfkort som den av militären tillsatta regeringen satt med under höstmånaderna har synats, och det sydöstasiatiska landets befolkning verkar inte vara nöjd med vad man sett. Bland annat tvivlar man på att militären verkligen har landets intressen, inte sin personliga vinning, närmast hjärtat.
De två män som är den nya regimens symboler – generalen och kuppledaren Sonthi Boonyaratglin samt den av armén tillsatte premiärministern, tidigare chef för militären, Surayud Chulanont – kritiseras båda av demokratiaktivister. Sonthi anklagas för att ha två fruar, vilket strider mot den thailändska lagen. Surayud ska enligt sina kritiker ha tillskansat sig mark och byggt sig ett hus på ett landområde som egentligen var avsett för jordlösa bönder.
Dessa avslöjanden har fläckat den moraliska renhet som juntan försökt vinna popularitet genom att framhålla, sedan den tvåfaldigt valda Thaksin – som anklagades för korruption och svågerpolitik – avsattes.
Den nya regimens effektivitet har också ifrågasatts, sedan landets finansminister Pridiyathorn Devakula i december beslutade att centralbanken ska införa kontrollåtgärder mot utländska investeringar för att begränsa valutainflödet i landet – något som fick den thailändska börsen att rasa med nära 20 procent.
Dessa tecken har politiska analytiker i landet tagit fasta på och ser dem som kännetecknande för de problem som regimen, som varken har något brett stöd i landet eller någon tillförlitlig väljarbas, står inför. Den enda tråd som de politiska ledarna nu hänger kvar i är de välsignelser som kuppledarna fått av den i Thailand vördade monarken, kung Bhumibol Adulyadej.
Också andra beslut som militärregeringen har fattat väntas väcka protester i landet, där medvetenheten om medborgerliga rättigheter och demokrati växt under de senaste 15 åren, då man varit förskonade från tidigare årtiondens militärregimer. Ett av dessa beslut är regimens senaste, att satsa motsvarande drygt 100 miljoner svenska kronor på en “hemlig” säkerhetsstyrka om 14 000 man, som ska hålla koll på – och kontrollera – politiska meningsmotståndare i områden i de norra och nordöstra delarna, där Thaksin har stort stöd.
En tendens att begränsa folkets roll i den politiska processen kan redan skönjas i processen som ska leda fram till en ny grundlag – den 18:e sedan landet blev konstitutionell demokrati år 1932 – som formellt inleddes på tisdagen. De styrande har exempelvis antytt en möjlig utveckling mot att premiärministern ska tillsättas av politikerna istället för att väljas till sin position i allmänna val. Efter bombattentaten på nyårsaftonen oroar sig människorättsorganisationer också för att juntan ska ta den rådande osäkerheten som intäkt för att stärka det nationella säkerhetstänkandet, på bekostnad av medborgerliga fri- och rättigheter.
Militärledningen har därtill rört upp känslor genom att utnyttja de politiska omständigheter som för närvarande favoriserar armén till att skaffa sig lönehöjningar och placera personer som länge tjänat i de väpnade styrkorna på toppjobb i stora, statsägda företag som exempelvis Thai Airways.
– Den nuvarande regimen hade stort stöd när den grep makten i höstas. Kuppledarna sa att deras regering skulle bli mer öppen och demokratisk än Thaksins, men skillnaden mellan de båda regimerna framstår inte längre som så stora. Folk kommer snart att börja fråga sig vad det var för mening med kuppen, säger professor Thitinan Pongsudhirak. Och just denna fråga är det som allt fler i medelklassen i Bangkok ställer sig. Det var framför allt dessa samhällsgrupper som ilsket kritiserade Thaksin för korruption och nepotism under den första hälften av 2006, då stora demonstrationer och gatuprotester banade väg för statskuppen. Den nya regimens misslyckande med att sätta dit den bortdrivna Thaksin för de påstådda brotten har nu fått dem att misstänka att kuppledarna, precis som ledarna bakom de 17 tidigare kupperna i landet under de senaste 70 åren, främst är ute efter eget välstånd.
Thaksin, som för närvarande lever i exil i Peking, har sin väljarbas bland den fattiga befolkningen på landsbygden, som var den som gynnades mest av de reformer som genomfördes efter hans partis första valseger i januari 2001. Nu försöker den nya regimen på alla sätt att hålla Thaksin borta från Thailand och tysta de mediaröster som kritiserar kuppledarna och stödjer den förre premiärministern.
Thanet Aphornsuvan, professor i historia vid Thammasat-universitetet i Bangkok, menar att det sätt på vilket militären nu försöker kväsa den politiska oppositionen ytterligare kommer att urholka den nya regimens legitimitet.
– Kuppledarna vet att Thaksin är en stor utmaning för dem. Han är unik för att han hade ett så stort stöd bland befolkningen. När armén bildar en regim borde de tänka på att det alltid kommer att finnas meningsmotståndare. Annars kommer de att få problem, säger Thanet Aphornsuvan.
