Bagdad, 061206 (IPS) – En gång var Irak ett av de främsta landen i Mellanöstern i fråga om kvinnors rättigheter. I dag fruktar många av landets kvinnor för sina liv varje gång de lämnar sina hem. Kvinnorättsaktivister varnar för att den irakiska konstitutionen inte skyddar kvinnors rättigheter och säger att det finns en risk att USA lämnar efter sig ett Irak med en taliban-liknande regim.
Innan invasionen och ockupationen av Irak skyddades kvinnors rättigheter av en lag från 1958, då irakierna störtade den av Storbritannien inrättade monarkin.
Enligt denna lag hade kvinnor liknande rättigheter som kvinnor i västvärlden, bland annat rätt att arbeta – som exempelvis professorer, läkare och domare – och att sitta i regeringen och parlamentet. Kvinnornas samhälleliga positioner fortsatte att flyttas fram också under Saddam Husseins diktatur.
– Våra rättigheter har varit svåra att försvara i ett land som präglats av manlig kontroll, säger Iman Robeii, psykologiprofessor i Falluja. Irakiska kvinnor har traditionellt, utöver sitt lönearbete, utfört allt hemarbete och ansvarat för barnen. 30 procent av kvinnorna har trots detta också deltagit i olika former av sociala aktiviteter.
– Efter den amerikanska invasionen, då de så kallade islamisterna tog makten, har vi sett en tragisk kollaps vad gäller kvinnors rättigheter. Nya hinder har satts upp på vägen mot bättre villkor för kvinnor, säger hon.
Ett exempel på det Iman Robeii talar om var när den av USA tillsatta irakiska övergångsregeringen den 29 december 2003 försökte driva igenom ett lagförslag som nästan lyckades upphäva lagen om kvinnors rättigheter från 1958.
Enligt lagförslaget – resolution 137 – skulle kvinnor vara hänvisade till religiösa institutioner i frågor som rör giftemål och skiljsmässor, istället för till civila domstolar, som var fallet innan invasionen.
Många kvinnor i Irak såg övergångsregeringens förslag som ett farligt första steg mot ett införande av sharialagar. Lagförslaget gick inte igenom, men det markerade en glidning mot sharia, som redan fått fäste i stora delar av det shiadominerade södra Irak och i vissa sunniområden i de centrala delarna av landet.
En ny irakisk grundlag har införts men den har inte medfört ett ökat skydd av kvinnors rättigheter, menar Yanar Mohammed, en av Iraks mest framstående kvinnorättsaktivister.
Yanar Mohammed anser att grundlagen varken skyddar kvinnorna eller tillförsäkrar dem deras grundläggande rättigheter. Hon anklagar USA för att ha abdikerat från sitt ansvar att medverka till en pluralistisk demokrati i Irak.
– Den amerikanska ockupationsmakten har bestämt sig för att släppa frågan om kvinnors rättigheter, säger Mohammed. – Politiska islamistiska grupper har tagit makten i södra Irak. De får ekonomiskt och politiskt stöd av Iran och det är på grund av det stödet befolkningen i de södra delarna accepterar detta, inte för att de vill ha islamisk lag, säger hon.
Mohammed menar att den nya grundlagen inte ser till den irakiska befolkningens intressen, utan grundar sig på eftergifter till etniska och religiösa grupper.
– Efter den senaste tidens konflikter tolererar USA nästan vilken lösning som helst som kan göra att de slipper vara kvar i Irak, även om det betyder att kvinnors rättigheter krossas. De lämnar oss med en regim som liknar talibanernas, säger hon.
De flesta yrkeskvinnor och feminister som IPS talat med om denna utveckling vill inte framträda med namn, av rädsla för repressalier. En aktivist från en ickestatlig organisation säger att den nya grundlagen nämner vissa rättigheter för kvinnor, men att myndigheterna skrattar åt de kvinnor som ber dem att i omsätta lagtexten i praktiken.
En kvinna som tidigare arbetade som domare säger att hon och hennes kvinnliga kollegor i nuläget inte kan utöva sitt yrke eftersom kvinnor inte längre tillåts arbeta som domare.
Den formulering i den irakiska konstitutionen som är av störst betydelse i detta avseende är artikel 2, som deklarerar att “Islam är den officiella statsreligionen och utgör grunden för lagstiftningen” och att “ingen lag som strider mot islams obestridliga regler får antas”. I enlighet med denna artikel faller det på de religiösa ledarna att uttolka kvinnors rättigheter, och det är också denna som ger utrymme för ett införande av sharialagar, vilket skulle vrida tillbaka klockan åtskilliga decennier för kvinnorna i Irak.
Den sociala utvecklingen gör det redan i dag svårt för kvinnor att alls lämna sina hem. – Jag försöker undvika att gå hemifrån, och när jag gör det döljer jag alltid mitt ansikte. Flera av mina vänner har hotats och misshandlats av shiamiliser som kräver att vi ska stanna hemma och aldrig visa våra ansikten, säger Suthir Ayad till IPS i sitt hem i Bagdad.
I södra Irak tycks situationen vara än värre. – Min kusin i Basra blev brutalt misshandlad av några från Mehdiarmén när hon försökte ta sig till en föreläsning på universitetet. Nu går hon bara ut för att handla mat, och då ser hon till att vara helt täckt, säger en kvinna som vill vara anonym.
