Port-au-Prince, 061201 (IPS) – För en sällsynt dos optimism föreslår vi att du tar en titt förbi världens äldsta, privata forskningscenter för hiv. Kämpa dig igenom kaotiskt smutsiga gator i innerstaden Port-au-Prince, genom ett vimmel av män, kvinnor och barn som alla väntar på vård, och du hittar den leende Dr Jean William Pape, klädd i vit läkarrock.
Pape är chef för Gheskio, som han var med och startade 1982, och han har goda nyheter. Studier visar att tillväxttakten för hiv i Haiti bara är hälften så hög som 1993. I dag får ungefär 10 000 människor bromsmediciner, och de pengar som är på väg ska finansiera dubbelt så många behandlingar. I ett fattigt och djupt splittrat land har allmänna, privata och internationella organisationer gått samman för att bekämpa smittan och man har gjort framsteg.
Men trots årtionden av hårt arbete bland hiv-forskare och aktivister i Haiti stångas de med en starkt motarbetande kraft – djupt rotade ojämlikheter mellan könen. Studier visar att trots den allmänna minskningen av hiv är siffrorna dystra för kvinnor och flickor. En nysläppt rapport från UNAIDS, FN:s samlade program för hiv/aidsinsatser, visar att 2,2 procent av den vuxna befolkningen i Haiti testade positivt. 2003 rapporterades 3,1 procent vara hiv-positiva. Men det finns inget bevis för att minskningen gäller kvinnor på landsbygden.
Pape själv rapporterar vad han kallar “något oroande” upptäckter: en tredjedel av Haitis hiv-fall finns i den västra regionen av landet, vilken omfattar huvudstaden Port-au-Prince, och de flesta av dem är kvinnor. Haitis hälsodepartement rapporterade i år att frekvensen bland flickor är dubbelt så stor som bland pojkar. – Det inte är så svårt att förstå. Kvinnor är trogna en man, medan mannen inte är det, så han kan ha kontakt med tio eller fler olika kvinnor, och han för smittan vidare till sin partner. Det är också så att flickor blir erbjudna pengar eller varor av vuxna, så vi ser tydligt att flickor är mycket mer utsatta, förklarar Pape.
– På grund av denna maktobalans kan man inte förvänta sig att kvinnor ska vara beslutsfattarna när det gäller att skydda sig mot hiv. Vi måste fortfarande sikta på männen för att komma åt ökningen bland kvinnor, säger Steeve Laguerre vid den amerikanska biståndsorganisationen Catholic Relief Services hiv/ aidsprogram. Mer än 60 procent av Gheskios patienter är kvinnor, och de som arbetar där ser effekterna av den rådande ojämlikheterna mellan könen varje dag. Nathalie Coicou, psykolog på Gheskio, arbetar med gravida kvinnor som har blivit testade positivt. Hon säger att de flesta av hennes patienter har smittats av en otrogen partner.
– Kvinnor har inte makten att förhandla om preventivmedel, även om de vet att männen är med andra kvinnor. Det handlar dels om ekonomiskt beroende, men också om att kvinnor har mindre makt att fatta beslut, säger hon. Coicou råder kvinnorna att använda preventivmedel med de män som smittat dem för att förhindra upprepade smittotillfällen eftersom det kan försämra deras hälsa ytterligare. Men kvinnorna säger att männen vägrar.
Som om inte det var nog har Coicou den senaste tiden varit tvungen att skjuta upp sitt arbete med gravida kvinnor för att fallen ökat så kraftigt i en annan kategori, våldtäktsoffren.
År 2000, när Gheskio öppnade sin mottagning för offer för sexuellt våld, tog den emot tio våldtäktsoffer under året. Varje år sedan dess har antalet ökat och 2005 var siffran 300. Den senaste månaden har tillströmningen ökat, och i genomsnitt kommer tio kvinnor per dag till mottagningen. De flesta av dem kommer från de fattiga kvarteren som kontrolleras av gatugäng. De som arbetar på Gheskio tror att den nya ökningen av besök snarare speglar att det sker fler våldtäkter än att fler människor söker hjälp. Flera organisationer förser våldtäktsoffer med ett paket som bland annat innehåller förebyggande bromsmediciner, men många offer känner inte till det.
– En del offer förstår inte att mannen inte har en rättighet att våldta dem. Andra är motvilliga till att anmäla eftersom de är rädda för repressalier eller för att de inte tror på Haitis rättssystem. Deras rädsla är välgrundad – många gånger leder rättsliga processer ingenstans, berättar Coicou.
Dr Marie Deschamps, Gheskios generalsekreterare, är trött på att se våldtäktsoffer sitta i vänthallen, rädda att gå hem eftersom deras angripare fortfarande är ute på fri fot. Tillsammans med andra medicinska och rättsliga arbetare har Deschamps bildat ett kvinnors konsortium för att hjälpa regeringen att prata om våldet mot kvinnorna. Under ett möte hos Gheskio denna vecka har forskare tillsammans med andra organisationer kommit överens om att deras arbete måste fokusera mer på problemen runt våldtäkter genom att utbilda personalen och öka allmänhetens medvetenhet. När det gäller den sociala faktorn söker man andra lösningar.
Coicou anser att anledningarna till den stora ökningen bland kvinnor och flickor grundas på två faktorer, dels en större biologisk mottaglighet, men också den sociala uppfattningen om ojämlikheten mellan könen. Hon ser utbildning som en väg att upplysa om det senare.
– Vi måste verkligen stärka kvinnorna, säger Dr Pape. Ett sätt att hjälpa de mest utsatta, unga flickor som lever på gatan, är att de får någonstans att bo. Det löser dock inte hela problemet.
– Innan de här barnen kan se en framtid tror jag att det kommer att vara väldigt svårt, avslutar Pape.
