New York, 061103 (IPS) – Hundratals finansexperter och aktivister ska denna månad träffas vid ett internationellt toppmöte för att diskutera nya sätt att ge världens fattiga tillgång till små affärslån. Särskilt kvinnor på landsbygden gynnas av mikrokrediterna, visar forskning.
Det fyra dagar långa internationella toppmötet om mikrokrediter hålls i den kanadensiska staden Halifax den 12-15 november och anses av många vara kulmen på den första fasen av den globala kampanj som årets Nobelpristagare, den bangladeshiske ekonomen Muhammad Yunus, lanserade för tio år sedan.
Yunus var besviken på den attityd som de kommersiella bankerna uppvisade mot fattiga på landsbygden och drog tillsammans med några andra engagerade igång en ambitiös global kampanj inriktad på att ge små affärslån till minst 100 miljoner människor, främst i Afrika.
Det målet har man inte lyckats nå, men aktivister som deltar i mikrokredit-kampanjen säger inför toppmötet att 82 miljoner människor som levt på mindre än en dollar om dagen, varav majoriteten är kvinnor, har tagit mikrokreditlån och lyckats bygga upp små företag. Totalt beräknas 410 miljoner människor indirekt ha gagnats av mikrokrediterna.
– Vi har en bit kvar, men hoppas att nå vårt mål i slutet av nästa år, säger kampanjens talesperson Dalia Palchic.
Låneansökningarna, som beviljas utan säkerhet, kommer oftast från människor som varken kan läsa eller skriva och ligger i genomsnitt på motsvarande drygt 700 kronor.
När mikrokreditinstitutens årsrapport för 2006 släpptes på onsdagen berättade kampanjföreträdare historien om Balkisu Amadu, som förestår ett matstånd vid en väg i Ghana. Amadu brukade tjäna motsvarande sex kronor om dagen innan hon för ett drygt år sedan tog ett mikrokreditlån hos Opportunity International Ghana Trust Bank, en av de 3 100 institutioner över hela världen som medverkar i kampanjen.
I dag har Amadus inkomst stigit med 500 procent, till cirka 30 kronor om dagen. Sett till den effekt kampanjen fått på nationell nivå är Bangladesh det land där den fått störst genomslag. Där opererar fler än 20 mikrofinansinstitut och de har nått 21 miljoner människor bara i Bangladesh.
Sedan 1976 har Yunus Grameenbank ensam gett mikrolån till sex miljoner människor. Kampanjledaren Sam Daley-Harris hävdar att det genom åren lett till att klyftan mellan mäns och kvinnors grundskoleutbildning minskat.
– Bangladesh har redan nått FN:s millenniemål vad gäller könsbalansen i första och andra utbildningsnivån. Det innebär att landet ligger 11 år före utsatt tidsschema, säger Sam Daley-Harris.
Daley-Harris uppger att mikrofinanserna står för 40 procent av den totala minskningen av fattigdomen i Bangladesh, vilket också en studie som Världsbanken genomfört visar. Nu har de större, kommersiella bankerna fått upp ögonen för mikrokrediternas fördelar. Exempelvis Deutche Bank och CitiBank har startat egna mikrofinansavdelningar.
Lennart Bage, chef för FN:s internationella fond för jordbruksutveckling, Ifad, kommer att leda en av panelerna vid det internationella mötet i Halifax. Han säger att mikrokrediterna har visat sig vara särskilt effektiva i fråga om att stärka kvinnors ställning, vilka globalt sett är i majoritet bland låntagarna hos mikrofinansinstituten.
Samma slutsats drar företrädare för FN:s utvecklingsprogram UNDP och FN:s kapitalutvecklingsfond.
Aktivister bakom mikrokredit-kampanjen uppger att de har för avsikt att bredda mikrokreditstödet så att det når 175 miljoner av världens en miljard fattiga senast år 2015, då FN:s millenniemål ska vara uppfyllda.
FN:s millenniemål är att minska den extrema fattigdomen och svälten i världen med 50 procent, att reducera barnadödligheten med två tredjedelar och mödradödligheten med tre fjärdedelar, att öka jämställdheten mellan könen och minska spridningen av hiv/aids, malaria och andra sjukdomar.
