Bangkok, 061031 (IPS) – En rörelse för demokratisering har börjat göra sig synlig i diktaturens Burma. Rörelsen använder ickevåldsmetoder för att engagera allmänheten och för att testa gränserna för den politiska oppositionen.
I mitten av november kommer FN:s biträdande generalsekreterare Ibrahim Gambari att besöka Burma för andra gången i år. Vid hans förra besök, i maj, fanns det knappt någon antydan om det tysta motstånd mot diktaturen som leds av en grupp före detta studentledare som kallas för 88-generationen, och som åtnjuter stor respekt för sitt mod i att sätta sig upp mot militärdiktaturen.
Vid Gambaris besök i maj var höjdpunkten ett entimmesmöte med oppositionsledaren Aung San Suu Kyi, som sitter i husarrest. Gambari blev den förste personen utifrån som fick träffa Aung San Suu Kyi på över två år. Hon har nu suttit i husarrest i sammanlagt 11 år.
I september fängslades två av ledarna för 88-generationen och naklagades för “subversiv verksamhet”. En av de fängslade, Min Ko Naing, åtnjuter legendarisk status som aktivist. Han släpptes från fängelset så sent som i november 2004, efter att ha suttit i isoleringscell i ett burmesiskt fängelse i 15 år.
På söndagen inleddes ett initiativ som kan tyckas oskyldigt, men som har stor politisk betydelse med tanke på det förtryck som militärjuntan i Burma utövar mot alla politiska uttrycksformer. 88-generationen uppmanar landets invånare att under en vecka, till och med den fjärde november, delta i “mångfaldig religiös bön”. Den tysta aktiviteten, med bön och ljusvakor, ska hållas i tempel, kyrkor och moskéer i det huvudsakligen buddhistiska landet. – Det är ett försök att testa det politiska utrymmet i Burma, säger Khin Omar, ordförande i Nätverket för demokrati och utveckling, en grupp som utgörs av burmeser som har gått i exil till Thailand av politiska skäl.
– De vill få fler människor engagerade som en del av demokratiseringsprocessen, för de vill att förändringarna ska komma inifrån landet, säger Khin Omar.
Hon menar att initiativet pekar ut en ny väg för oppositionen mot militärregimen.
– De måste vara kreativa för att undersöka och etablera utrymmen som kan finnas i Burma för ett folkligt deltagande.
Och de som är välbekanta med juntans järngrepp kring Burma, såsom Zin Linn, som fängslades i nio år för politisk aktivitet, menar att 88-generationen kan ge en fingervisning om hur långt folk är villiga att gå för att utmana juntan.
– Folk i Burma är rädda för att öppet visa stöd för aktiviteter som kan ge dem problem. Den här kampanjen är lättare för folk att delta i. Den utnyttjar icke-våldsliga medel. Det kan bli en början för folk att engagera sig politiskt igen. Studentledarna vill få folk att ta ett steg i taget, säger Zin Linn, som är talesperson för Burmas demokratiskt valda koalitionsregering som av militärjuntan tvingades att gå i exil i början av 1990-talet.
Uppmaningen till bön kommer efter två liknande uppmaningar till icke-våldslig aktivitet i protest mot Statens freds- och utvecklingsråd, som juntan kallar sig själv. Tidigare under oktober uppmanades folk att ta på sig vita kläder, som en symbol för ärlighet och renhet, för att visa sitt stöd för 88-generationens krav på att alla politiska fångar ska friges. Dessutom har rörelsen samlat in 530 000 namnuderskrifter för samma krav.
– De tog en enorm risk med insamlingen av namnunderskrifter, och två ledare greps efter att den hade inletts, säger Bo Kyi, sekreterare i en organisation som från gränsområdet mellan Thailand och Burma arbetar för ett frisläppande av de politiska fångarna i Burma.
Juntans reaktion på kampanjen för att samla namnunderskrifter var förutsägbar. Den anklagade studentledarna för att ha “lurat” folk att skriva under, enligt en artikel i den regimkontrollerade tidningen The New Light of Myanmar. Men regimen gjorde från början inga större ansträngningar för att hindra insamlingen av namnunderskrifter. Khin Omar tror att en del av förklaringen till juntans blandade respons är att den var intresserad av att se hur stort stöd studentledarna har.
– Även juntan använde det här för att sondera terrängen, säger hon.
Ledarna i 88-generationen klev fram under ett uppror för demokrati i augusti 1988, då tiotusentals människor, ledda av studenter, gick ut på gatorna i flera städer för att kräva större politiska och medborgerliga rättigheter av regimen, som har suttit vid makten sedan en militärkupp 1962. Juntans svar på upproret blev brutalt. Hundratals demonstranter sköts ihjäl och de ledare som överlevde greps och fängslades.
