Katmandu, 061016 (IPS) – På söndagen sköts fredssamtalen mellan Nepals regering och landets maoistiska rörelse upp. Men det finns fortfarande hopp om att parterna ska komma överens.
– Det visar bara att våra ledare inte har gjort sin hemläxa, men vi är optimistiska och tror att samtalen kommer att lyckas, säger Bishnu Rimal, vice ordförande i den fackliga paraplyorganisationen Gefont. Söndagens möte var det fjärde på en vecka mellan regeringen och maoisterna. Det började med diskussioner mellan båda sidornas representanter, men avslutades bara minuter efter det att premiärministern Girija Koirala och maoisternas ledare hade mötts. Det gavs ingen officiell förklaring till de avbrutna samtalen, men källor från båda sidorna antyder att de är oense om monarkins framtid och om hur man ska hantera maoisternas vapen.
Det råder också oenighet inom den sjupartiallians som enades för ett år sedan i syfte att göra slut på kung Gyanendras styre över landet. De lyckades sedan hundratusentals nepaleser hade gått ut på gatorna i stora protester. Till sist gav kungen upp sin makt och återupprättade landets parlament. Koiralas parti vill att kungafamiljen ska få en ceremoniell roll i den konstitution som nu utarbetas av de politiska partierna.
Maoisterna, som under tio års tid ledde ett uppror mot den nepalesiska staten, vill att den nya konstitutionen ska göra Nepal till en republik, alternativt att man ska vänta med att besluta om monarkins framtid till efter det att man har hållit val i landet. På tisdagen kom de båda sidorna överens om att valet ska hållas i mitten av juni 2007.
Maoisternas ledare är också oense med regeringen om hur deras väpnade styrkor ska hanteras. Regeringen vill att deras vapen ska beslagtas fram till valet, men maoisterna vill att deras soldater ska placeras i förläggningar och att de ska få behålla vapnen.
– Det kommer inte att ta lång tid att lösa andra frågor när det kommer ett genombrott i de två frågorna, sa maoistledaren Baburam Bhattarai efter det att söndagens samtal hade avbrutits. Bhattarai sa också att premiärministern är positiv till att hitta en lösning, men att han “tycks vara utsatt för påtryckningar från rojalistiska och externa krafter”.
Bhattarais ton var mer försonlig än den hos andra maoistledare, som har hotat med massiva gatuprotester om samtalen misslyckas.
Under maoiströrelsens tio år långa väpnade kamp för att störta monarkin tog de kontrollen över stora delar av Nepals landsbygd. Upp till 14 000 människor beräknas ha dött i kriget. De flesta av offren var oskyldiga bybor som hamnade i vägen för striderna.
Efter det att kungen avsagt sig sin makt utropade maoisterna en vapenvila och de togs då bort från listan över olagliga organisationer i Nepal. Sedan dess har dödandet minskat kraftigt, men maoisterna tvingar fortfarande till sig “donationer” från företag och bybor, och deras folkdomstolar utdömer hårda straff.
Maoisterna har också utökat sin inhämtning av tullavgifter vid gränsen till Indien, och de har förbjudit ickestatliga organisationer att arbeta i en del områden.
