Lima, 060818 (IPS) – Arankartuktaram! Achuar-folkets rop sammanfattar vad ursprungsfolken i hjärtat av Amazonasdjungeln kräver från staten och multinationella oljebolag: lite respekt.
I 30 år har Achuar-folket omkring Corrientes-floden försökt hindra utomstående från att förorena deras miljö. Nu ser det ut som om de kommer att bli den första ursprungsfolkgrupp i Peru att agera rättsligt mot miljöförstöringen: de förbereder en stämningsansökan mot de skyldiga företagen.
Det var på 1970-talet, i och med att det amerikanska företaget Occidental Petroleum Corporation, Oxy, som man började borra efter olja på ursprungsfolkens mark. I mitten på nittiotalet kom sedan Pluspetrol Norte, som tillhör det argentinska bolaget Pluspetrol, och började borra vid floderna Pastaza, Corrientes och Tigre. Pluspetrol expanderade sin verksamhet år 2000.
Ledare för 31 lokala samhällen med totalt 8 000 invånare i provinsen Loreto i norra Peru anklagar nu oljebolagen för att hota Achuar-folkets hälsa och miljö. Nästan hälften av invånarna, mellan 3 000 och 4 000 personer, är offer för oljeborrningen menar Racimos de Ungurahui, en ickestatlig organisation som arbetar med frågan för Achuarfolkets räkning.
– Staten och oljebolagen kränker systematiskt våra rättigheter. Regeringen är oförmögen att få föroreningen av våra vattendrag och vår mark att upphöra. Därför måste vi agera själva, säger Robert Guimaraes, vice ordförande för Aidesep, en paraplyorganisation som omfattar 47 federationer och sex lokala organisationer bildade av ursprungsfolk som samarbetar för att få inflytande över utvecklingen av den peruanska djungeln.
Guimares tog upp frågan om stämning i den lagstiftande församlingen då han deltog i firandet av den internationella dagen för världens ursprungsfolk den 9 augusti. Han tror liksom andra inom Aidesep att de har nog med bevis för att kunna stämma oljebolagen.
Ett av de mest avslöjande bevisen kommer från en rapport från hälsodepartementet. Rapporten släpptes i maj och bygger på prover tagna på 199 människor, varav 74 barn och unga mellan två och 17 år, där regeringen för första gången uppmärksammar den höga blodkoncentrationen av tungmetaller – främst kadmium och bly – hos Achuarbefolkningen.
Kadmiumnivån översteg den acceptabla gränsen – 0,1 milligram (mg) per liter blod – hos 98,6 procent av de undersökta barnen och ungdomarna i Corrientes-området. Nästan 60 procent av alla som testades hade halter som låg över kroppens övre toleransgräns för kadmium, 0,5 mg. Drygt 65 procent hade dessutom mer än 10 mg bly i blodet, vilket är gränsen för vad som räknas som aceptabelt för barn och unga.
Hög koncentration av kadmium i blodet kan orsaka skador på lungorna, cancer, njurskador, benskörhet, sänkt immunförsvar, emfysem, kronisk bronkit och hjärtfel. Bly påverkar nervsystemet och kan skada hjärnan.
Pluspetrol Norte har tagit del av regeringsrapporten, men tar fasta på ett stycke som säger att blykoncentrationen i vattnet i floden inte bevisats vara för hög. Bolaget förnekar därför att det är ansvarigt för de höga koncentrationerna av tungmetaller i de omkringboendes blod.
Racimos de Ungurahui skriver i en rapport att föroreningarna i lagunerna och sjöarna där ursprungssamhällena fiskar har lett till att fisken försvunnit och djuren som jagats för föda i området flytt. Organisationen beskriver en oljeborrningens dominoeffekt som “kränker en av våra mest grundläggande rättigheter: rätten till föda”.
Pluspetrol Nortes generaldirektör Roberto Ramallo säger i ett pressuttalande att bolaget “är medvetet om de miljömässiga effekter området utsatts för” och att bolaget därför erbjuder gratis sjukvård och medicin åt lokalbefolkningen. Han påtalar också att bolaget bygger och reparerar skolor åt områdets 4 000 studenter.
Men Robert Guimaraes från Aidesep är inte nöjd med Pluspetrol Nortes insatser. Han kallar dem för “pläster på såren”.
– Det vi vill ha är en utveckling som inte skadar naturen eller gör att vi förlorar vår identitet, vårt språk, vår kultur eller vår mark, säger han.
Under veckan kommer ursprungsfolkens organisationer att tillkännage vad man mer har för avsikt att göra än att stämma oljebolagen. Ett första steg kommer sannolikt att vara att sätta sig ner vid förhandlingsbordet med oljebolagen – som så många gånger förr.
