Amman, 060605 (IPS) – Den irakiska staden Ramadi är nästan omöjlig att ta sig in i. Därför är det svårt för omvärlden att få veta vad som händer i staden. Men IPS har fått rapporter om att civila dödas av krypskyttar, och att hem ockuperas av amerikanska styrkor som har placerat ut krypskyttar på taken, samtidigt som familjer hålls inlåsta på nedervåningen.
En man som har bett att få gå under beteckningen “en irakisk vän” träffade IPS i Amman för att beskriva situationen i Ramadi, och ge sin syn på det som händer där.
– För att ta sig in staden måste man passera bron över Eufrat och Ramadis elstation. Den är ockuperad av amerikanska styrkor. Där har de en checkpoint, och vid glasfabriken i närheten finns amerikanska krypskyttar. Amerikanerna inspekterar alla bilar och det tar minst fyra timmar att passera bron.
Rapporter från Ramadi har varit sällsynta under de senaste månaderna, och de har alltid lämnats av journalister som har varit “inbäddade” med de amerikanska styrkorna i området.
De vittnen som IPS har träffat i Amman målar upp en bild av situationen som skiljer sig från de inbäddade journalisternas rapporter om den militära operationen.
De säger att invånarna i Ramadi riskerar att bli dödade när som helst, utan förvarning.
– Längs huvudgatan finns förstörda byggnader, och på hustaken finns militära tält för krypskyttar. Man måste vara försiktig om man hör skottlossning. Man får gömma sig på sidogator, parkera sin bil och ta sig in i första bästa hus för att gömma sig. Krypskyttarna skjuter alla som rör sig, även om striderna pågår i ett annat område, säger “den irakiske vännen”.
Sheikh Majeed al-Ga'oud kommer från byn Wahaj al-Iraq strax utanför Ramadi. Han besöker staden regelbundet, och han säger också att krypskyttarna skjuter urskillningslöst. – De amerikanska krypskyttarna gör ingen skillnad mellan civila och stridande. Allt som rör sig skjuter de omedelbart på. Det är mycket smutsigt – de dödar många civila som inte är stridande, säger Sheikh Majeed al-Ga'oud.
Enligt den irakiska vännen har många blivit dödade i Ramadi för att de inte vet vilka delar av staden som man inte får röra sig i.
Ett sådant område är huvudgatan genom Ramadi. Efter det första trafikljuset måste man ta av till höger eller vänster. – Vägen är blockerad, inte av betongblock, utan av krypskyttar. Den som fortsätter rakt framåt blir dödad. Det finns ingen skylt om att det inte är tillåtet, men lokalbefolkningen känner till det. Men många har kommit på besök från Bagdad. De visste inte om det, fortsatte några meter och blev dödade.
Sheikh Majeed var i Ramadi bara några dagar innan han talade med IPS i Amman. Han beskriver en stad där motståndsmännen har kontrollen. – De kontrollerar situationen på marken och de har stort självförtroende. De täcker inte sina ansikten, och amerikanerna flyr från dem. Amerikanerna kan inte vinna i ett infanterikrig mot dem, så de började använda flyg för att bomba dem.
I Ramadi såg Sheikh Majeed många skadade hus, och han säger att inga allmännyttiga tjänster fungerar. – Man ser att de har bombat kraftstationer, vattenreningsverk och vattenledningar. Man ser fattigdom överallt. De saker som den enklaste människan i världen måste ha, har man inte i Ramadi.
Staden är för närvarande avskuren från resten av Irak. I staden fungerar elnätet ibland, och en del hem har egna generatorer, men det lokala telefonnätet är helt ödelagt.
– Telefonstationen attackerades av de amerikanska styrkorna, och nu är till och med byggnaden helt förstörd. Även tågstationen är förstörd till hundra procent. Amerikanska F16-plan bombade den dag efter dag, säger Sheikh Majeed.
Livet i Ramadi har inte alltid varit så här svårt. När Bagdad föll hade amerikanerna ännu inte gått in i Ramadi. Och när Bagdad led av plundringar och laglöshet var det fortfarande relativt lugnt i Ramadi. – Det var en lugn stad. Det rådde ordning. Trots att det finns många olika stammar där, och trots att det är spänt mellan stammarna, så rådde det ordning. De respekterade varandra, och de respekterade lagen, säger Sheikh Majeed. Den irakiske vännen tror sig veta varför det var lugnt i Ramadi, och varför amerikanerna inte gick in i staden under ockupationens inledningsskede. – De slöt ett avtal med stammarna om att inte gå in i staden. Men de politiska partierna spolierade avtalet. De ville kontrollera Ramadi, så de gav felaktig information till amerikanerna. Det hölls en liten demonstration i staden, men det var inte Saddam-anhängare som demonstrerade. Det var en fredlig demonstration mot ockupationen.
Efter den lilla demonstrationen, med 30 deltagare, bröts avtalet, och militären gick in i Ramadi. Irakier dödades och stammoralens krav på hämnd ledde till att våldet trappades upp.
Qasem Dulaimi, som bor i Ramadi, säger till IPS att hans hem ockuperades av amerikanska och irakiska styrkor i maj. – De slog in ytterdörren och gick in i huset. Jag gick ut ur mitt rum och sa några ord på engelska: “Vi är en fredlig familj, det är okej”. Men familjemedlemmarna låstes in i ett litet rum på nedervåningen.
– Då och då hörde vi skottlossning från taket. De använde vårt hus som ett redskap för att döda. Till sist släpptes hans familj ut och amerikanerna drog vidare.
Den irakiske vännen säger att han blev vittne till när en ung pojke blev skjuten. – Han var på väg till skolan på morgonen. Han bar på sina skolböcker och gick över gatan. Plötsligt föll han till marken. Jag trodde att något hade hänt med hans ben så att han föll, men förblev liggande länge. Jag förstod att det var en krypskytt som hade skjutit honom.
Sådana historier är vanliga bland Ramadis invånare. Den irakiska vännen berättar att pojkens bror försökte ta sig fram till pojken, men krypskyttarna sköt mot honom. De missade.
– Han försökte inte igen. Pojken låg kvar i fyra timmar och blödde. Han hade blivit skjuten i huvudet.
