Santiago, 060601 (IPS) – Omkring 600 000 gymnasister strejkade igår för andra dagen i rad. De kräver omfattade reformer av landets skolsystem. Under tisdagen sattes militärpolis in mot de strejkade ungdomarna i Santiago vilket har mötts av skrap kritik.
Efter tillslaget har regeringen avskedat överste Osvaldo Jara, chef för militärpolisens specialstyrkor. Jara bar ansvaret för ett brutalt tillslag mot demonstranterna och de journalister som bevakade strejken i huvudstaden. 619 människor greps under tillslaget, varav 163 vuxna. Minst 19 personer skadades.
Chiles president Michelle Bachelet kallade polisens agerande för oacceptabelt på en presskonferens hon höll tillsammans med chefen för det chilenska advokatsamfundet, Alejandro Gullier. Gullier sa att förbundet kommer att agera mot polisen för dess behandling av demonstranterna. – Vi har uttryckt vår indignation över att journalister, fotografer och studenter utsatts för orättfärdigat våld och övergrepp, sa Gullier. Förbundet för högstadie- och gymnasieelever ACES, som arrangerar demonstrationerna, lovar att också dra militärpolisen inför rätta.
– Förbundet är redo att driva detta så långt det krävs. Vi vill inte fortsätta att utsätta våra klasskamrater för risken att attackeras när de genomför fredliga demonstrationer på gatorna, säger María Jesús Sanhueza, en av elevorganisationens ledare till IPS. Våldet i Santiago står i skarp kontrast till de fredliga demonstrationer som arrangerats av elever och lärare i resten av landet. Elevorganisationen kräver att landets skollag, Loce, skrivs om. Lagen antogs genom ett dekret skrivet av diktatorn Augusto Pinochet den 10 mars 1990 – dagen före han avgick, vilket innebar slutet på militärdiktaturen i Chile.
Loce överförde i praktiken ansvaret för utbildningen från staten till kommunerna och skapade ett system där privata skolor har rätt till kommunala bidrag uträknat på antalet elever. Loce banade också vägen för fler helt privata college. Sedan lagen antogs har skolavgifterna skjutit i höjden och många college drivs av rena affärsföretag.
Eftersom Chiles skollag räknas som en konstitutionell lag så krävs det att minst två tredjedelar av ledamöterna i landets två kamrar ställer sig bakom en förändring eller upphävning av lagen. Därför behöver Chiles mitten-vänster regering stöd från parlamentariker från något av högerpartierna om de ska kunna driva igenom en förändring. – President Michelle Bachelet har en historisk möjlighet att lösa de stora problemen inom Chiles utbildningssystem, som är en modell vi ärvt från militärregimen och som inte garanterar alla elever god utbildning, säger parlamentarikern Iván Paredes, som tillhör Bachelets socialdemokratiska parti. Studentorganisationerna vid Chiles främsta universitet stödjer gymnasisterna krav. Det gör även lärarförbunden och många föräldraföreningar. Demonstranterna kräver också att inträdesprovet till universitetet ska bli gratis. I dag kostar det närmare 300 kronor att skriva provet.
