Rio de Janeiro, 060523 (IPS) – Vittnesmål tyder på att brasiliansk polis har avrättat människor som hämnd för attackerna mot polisen i São Paulo under upploppshelgen den 12-14 maj.
Under veckoslutet revolterade fångar i 82 fängelser i delstaten São Paulo och närbelägna delstater och samtidigt attackerade fångarnas bundsförvanter polisstationer, banker och andra mål.
Under veckan efter upploppen har dödsiffran för våldet stigit till 170 personer. Av de som har dödats är 107 misstänkta brottslingar, 41 poliser, 18 fångar och fyra civilpersoner, enligt den brasilianska polisen. Polismyndigheten hävdar att de 107 misstänkta samtliga tillhörde den kriminella organisationen Primeiro Comando da Capital, PCC. PCC bildades av interner på delstatens fängelser under 1990-talet och anses bära ansvaret för upploppen som inleddes den 12 maj.
Enligt flera vittnen finns det dock oskyldiga förbipasserade bland de 107 personer som dödats av polisen. Den 15 maj sköts fem unga män i östra São Paulo flera gånger i huvudet och bröstet av tre män iklädda huvor som sa att de kom från polisen.
En sjätte ung man överlevde attacken genom att spela död. Samtiga fem offren bar på id-kort som visade att de var vanliga löntagare och inga gangsters. Flera grannar bevittnade massakern, som misstänks ha utförts som hämnd för mordet på en polis som bodde i kvarteret. Brasiliansk press har rapporterat om att även andra som inte hade något att göra med upproret eller morden på poliser har dödats. Många som dödats av polisen har skjutits i bakhuvudet eller i ryggen. Och de flesta av de som fallit offer för polisens kulor har dödats efter det att attackerna mot polisen upphört. Måndagen den 15 maj, då fängelserevolten hade avslutats och attackerna mot poliser och andra mål hade upphört, var dödstalen 38 “kriminella”, 31 poliser och åtta fängelsevakter. Sedan dess har 69 personer dödats – enligt polisen samtliga misstänkta gängmedlemmar.
– Ingen av de som dödats av polisen var oskyldiga åskådare, säger Godofredo Bittencourt, chef för polisens avdelning för organiserade brottsutredningar. Men polisen har hittills vägrat att lämnat ut en lista över namnen på de 107 civilpersoner som dödats.
Kongressledamoten och ordföranden för delstatsparlamentets människorättskommission, Italo Cardoso, säger till IPS att allt tyder på att polisen förlorade kontrollen över situationen, men han säger att det ännu inte är klargjort om det berodde på “olydnad” eller om de poliser som brutit mot reglerna agerade på order från sina chefer.
Den 19 maj beordrade Cardosos kommission domstolarna att förbjuda att oidentifierade offer för våldet begravs, eftersom de fruktar att det skulle kunna förstöra möjligheten att utreda misstankar om utomrättsliga avrättningar. Det våldsamma upploppet och morden utförda av kriminella och poliser kommer att få svåra konsekvenser för samhället, tror Francisco Whitaker, konsult och före detta chef för Brasilianska kommissionen för rättvisa och fred.
Whitaker spår att kontroversen kring hur samhället ska gå vidare efter förra veckans katastrof kommer att öka den närmaste tiden, när släktingar till de som dödats mobiliserar sig och när åklagarkontoret, parlamentet och polisen utreder det som har hänt. Landets människorättsaktivister befinner sig i en komplicerad sits just nu, menar han. De hämmas av PCC:s våldsdåd, som har underblåst tidigare anklagelser om att aktivister som försvarar fångars mänskliga rättigheter i själva verket ställer sig på gangstrarnas sida. Därför är det nödvändigt att reagera på våldet – både det som de kriminella utför och det som polisen har stått för, säger Whitaker, som är en av arrangörerna av World Social Forum. Han varnar för att våldet som drabbade São Paulo-borna förra veckan kan leda till att stödet ökar för förslag om hårdare lagar och straff, som att återinföra dödsstraffet och att sänka straffmyndighetsåldern från 18 till 16.
Redan ett par dagar efter fängelseupploppen antog en enig senat ett förslag om att skärpa kontrollen i fängelserna. Förslag om att farliga fångar ska kunna sättas i isoleringscell i upp till två år och att ett system för att hindra fångarna från att använda mobiltelefoner är några åtgärder som kongressen snart ska rösta om.
