Santiago, 060511 (IPS) – Tre mapucheindianer och en av deras anhängare är svårt medtagna efter nästan två månaders hungerstrejk i ett fängelse i södra Chile.
Fångarna hävdar att de är oskyldigt dömda och kräver att de omedelbart friges. De säger att de är beredda att dö om de inte får upprättelse. De har dömts till tio års fängelse och höga böter för en anlagd brand som har klassats som ett terrordåd.
– Läkaren som håller oss informerad har sagt att dessa fyra människors liv är i fara, säger advokaten Alexandra Arriaza, som representerar Juan Huenulao, Patricia Troncoso och bröderna Patricio och Jaime Marileo. De fyra har suttit i Temuco-fängelset sedan 2001. De fyra fångarna inledde sin hungerstrejk den 13 mars. De har sedan de greps hävdat att de är oskyldiga till all inblandning i den brand som förstörde 100 hektar trädplaneringar som tillhörde skogsbolaget Mininco. De hävdar att rättegången mot dem inte gick rätt till, och de protesterar dessutom mot att landets antiterroristlag har använts mot dem. Lagen infördes under militärdiktaturen och modifierades under övergången till demokrati. I enlighet med lagen har vittnen i fallet tillåtits vara anonyma. Nationella och internationella organisationer som Amnesty International och Internationella federationen för mänskliga rättigheter har också kritiserat att man har använt sig av antiterroristlagen.
– Skogsföretagen utför sabotage för att få ut pengar på försäkringen och skyller på mapuche-folket, säger José Cariqueo, talesman för de fängslade ursprungsinvånarna, som han kallar politiska fångar.
Nio andra mapucher har dömts och fängslats för att ha begått “terroristdåd” i Chile.
I april fick Arriaza och Cariqueo träffa Chiles inrikesminister Andrés Zaldívar för att diskutera de fyra hungerstrejkandes öde. Han lovade då att tillfälligt förflytta tre av de fyra fångarna till Centro Agrícola de Angol där de skulle tillåtas att under dagtid lämna fängelset för att återgå till att odla. Men fångarna vägrade att avsluta sin protest, eftersom förflyttningen inte gällde alla fyra och eftersom den inte var definitiv. Den femte maj avslog landets högsta domstol en begäran om att ta upp fallet och därmed återstår få möjligheter för en lösning som hindrar att de hungerstrejkande dör. Den socialistiske senatorn Alejandro Navarro har lagt fram ett förslag enligt vilket de mapuche-fångar som dömts enligt antiterroristlagen ska friges. I måndags träffades medlemmar av landets koalitionsregeringen och ledare för ursprungsbefolkningen för att debattera denna och andra möjliga lösningar. Om regeringen väljer att snabbt gå vidare med Navarros lagförslag hamnar avgörandet hos kongressen. Där är det inte säkert att förslaget kommer att antas, eftersom flera aktioner som mapuche-folket har genomfört mot multinationella skogsföretag har gett dem fiender bland konservativa kongressledamöter.
Mapuche-folkets förfäders mark låg i de södra delarna av vad som i dag är Argentina och Chile. I Chile kräver ursprungsfolken en lag som garanterar dem självstyrande territorier och som ger dem utökade politiska, kulturella och språkliga rättigheter. Omkring 4,6 procent av Chiles befolkning tillhör ursprungsbefolkningen och den största av minoriteterna är mapuchefolket. De senaste dagarna har flera demonstrationer till stöd för de fyra fångarna arrangerats i Temuco och i andra städer i södra Chile. Den pensionerade domaren Juan Guzmán, som var den förste som åtalade Augusto Pinochet, vidarebefordrade i förra veckan ett brev från mapuche-ledaren Aucán Huilcamán till FN:s människorättskommissionär Louise Arbour. I brevet listas en rad attacker som ursprungsfolket har utsatts för och Huilcamán ber det internationella samfundet om hjälp. “Mapuche-rörelsen, som har använt alla fredliga medel för att återfå den mark som tagits ifrån dem i södra Chile, utsätts än en gång för hård politisk repression”, skriver Juan Guzmán i brevet.
