Johannesburg, 060316 (IPS) – Över fem av Sydafrikas 47 miljoner invånare är hivpositiva. Men trots ekonomiska satsningar och politiska löften får bara hälften av dem som utvecklat aids den medicin de behöver.
Omkring en halv miljon sydafrikaner behöver antiretrovirala mediciner, en slags bromsmedicin. Men mindre än hälften av de som har behov behandlas, enligt Fatima Hassan på AIDS Law Project vid University of the Witwatersrand. I september förra året hade 85 000 sydafrikaner tillgång till bromsmediciner inom den allmänna hälsovården, enligt officiella uppgifter. I tillägg till dem behandlades mellan 70 000 och 80 000 privat i augusti 2005, enligt Fatima Hassan. Det innebär att staten inte på långa vägar når upp till de hälsomål den själv satt upp. Hösten 2003 antog regeringen en plan för vård av hivpositiva och aidssjuka. Enligt den skulle 381 177 människor få behandling med bromsmedicin budgetåret 2005/2006. Alltså 300 000 fler än de som i dag får del av det statliga programmet.
Hassan säger att många betraktare är oroade över att medicinerna når så få barn. – Barnläkare och barnrättsaktivister uppskattar att 50 000 barn behöver bromsmediciner men bara omkring 10 000 får dessa mediciner i dag, säger hon. Det främsta hindret för att alla ska få tillgång till bromsmediciner är inte brist på pengar, säger Zackie Achmat på den ickestatliga organisationen Treatment Action Campaign, TAC.
– Det största problemet vi har i Sydafrika är att vi har en president som inte tror att hiv orsakar aids, säger han och syftar på uttalanden som president Thabo Mbeki har gjort. TAC menar att presidentens ifrågasättande har underminerat arbetet med att stoppa pandemin och satsningen på att på ett effektivt sätt distribuera bromsmedicinerna. Ett annat hinder är brist på läkare och sjuksköterskor, enligt Achmat.
– Vi betalar våra sjuksköterskor dåligt. Vi kör slut på dem. Vi stjäl zambiska och ugandiska sköterskor och Storbritannien stjäl sydafrikanska sjuksköterskor, säger Achmat.
Och Kim Teversham på företaget CareWorks, som arbetar med hiv-tester och behandlig, är av samma åsikt.
– Pengarna finns. Medicinen finns. Det är den fysiska utdelningen som är problemet. Den allmänna sjukvåden arbetar bra men för långsamt, säger han. Omkring 100 000 vårdanställda – hälften läkare – har lämnat landet sedan 1990-talet, enligt Rotimi Sankore som arbetar på en organsation baserad i London. Om en patient behöver antiretrovirala mediciner avgörs vid en räkning av patientens CD4-celler, som är en typ av vita blodkroppar som spelar en central roll i människans immunsystem. Normalt har vuxna mellan 500 och 1500 CD4-celler per kubikmillimeter blod. I Sydafrika erbjuds de som har färre än 200 celler per kubikmillimeter blod bromsmedicin.
