Washington, 060302 (IPS) – En vecka innan FN:s nya katastrofond ska lanseras saknas fortfarande hälften av de 450 miljoner dollar som behövs. Katastroffonden ska göra det möjligt att sätta igång stora hjälpinsatser inom några timmar efter att det skett en katastrof.
Men två av världens rikaste länder, Japan och USA, har ännu inte lovat några pengar till den nya fonden. Det har inte heller Australien, Italien eller Kanada. Som kontrast kan sägas att flera fattiga länder, bland annat Armenien, Grenada, Mexiko och Sri Lanka, har lovat att bidra med pengar till fonden.
Fonden kommer officiellt att lanseras av Kofi Annan den 9 mars. Den ska ersätta den nuvarande katastroffonden som bestått av 50 miljoner dollar. För att ta pengar ur den nuvarande fonden har FN-organen dessutom varit tvungna att kunna redovisa hur pengarna skulle ersättas. Det har lett till att FN inte har kunnat reagera tillräckligt snabbt och effektivt vid stora katastrofer, som exempelvis jordbävningen i Kashmir förra hösten. FN har varit tvungna att först skaffa fram pengar från givarländerna, vilket tar tid. Dessutom kan andra saker än bara behov styra givarländernas vilja att bidra med pengar till katastrofinsatser, bland annat mediebevakning och geopolitiska intressen – Allt för ofta påminner bistånd om ett lotteri i vilket få vinner och de flesta förlorar. Biståndet baseras på andra överväganden än behov, säger Jan Egeland, chef för FN:s katastrofbistånd.
– Vi måste gå från lotteri till förutsägbarhet så att alla som lider kommer att få hjälp, säger han Givarländer och enskilda organisationer har i stigande grad också uppmärksammat svagheten i det nuvarande systemet. Särskilt i ljuset av de stora olikheterna i världens reaktioner på katastrofer de senaste året. Efter tsunami-katastrofen fick FN in 94 procent av vad man begärde medan man bara fick in 55 procent av de pengar man bad om till Tchad – för att ta hand om cirka 200 000 sudanesiska flyktingar.
På liknande sätt har FN-organen haft svårt att få fram pengar till offer för torka och matbrist i andra länder i Afrika. Även efter jordbävningskatastrofen i Kashmir var det svårt att få fram de pengar som behövdes. Därför beslöt FN:s 191 medlemsländer vid toppmötet i september förra året att förbättra och förstärka katastroffonden. Förslaget godkändes tre månader senare av generalförsamlingen. – Fonden kan hjälpa till med att rädda liv i länder som Uganda och Tchad som har svårt att komma upp på världens radar, säger Sarah Kline på hjälporganisationen Oxfam International. – Regeringarna har lovat att svara snabbt och effektivt för att hjälpa de som behöver det mest. Men nu när vi har en global katastroffond så verkar de tveksamma till att verkligen sätta in pengar på den, säger Kline. USA:s regering stödjer i princip fonden men har ännu inte öronmärkt några pengar.
– Vid det här tillfället har inget beslut fattats om vi ska bidra, sa amerikanska UD:s talesman Edgar Vasquez till IPS i veckan. Förra månaden tillkännagav Bush-administrationen att man kommer att minska sitt bidrag till internationellt katastrofbistånd och matbistånd nästa år. 15 EU-länder har lovat att bidra, men i flera fall har de erbjudit mindre än vad FN förväntat sig. Totalt har FN samlat in 188 miljoner dollar, enligt FN:s kontor för samordning av humanitära insatser, OCHA.
De tre största bidragsgivarna till fonden hittills är Storbritannien med 70 miljoner dollar, Sverige med 41 miljoner dollar och Norge med 30 miljoner dollar.
