Peking, 060123 (IPS) – Kina genomför just nu en modernisering och effektivisering av landets enorma försvarsmakt – och för en gångs skull talar man öppet om förändringarna.
Till skillnad från det vanliga hemlighetsmakeriet kring militära frågor beslutade regimen nyligen att öppet gå ut med att man ska minska storleken på landets armé. Det skedde genom att två militära experter på landets nationella tv fick berätta om vad det innebär att landet nu satsar på en mindre men rörligare armé.
Kina har nyligen skurit ner på sin armé med 200 000 personer. Trots det har landet fortfarande världens största armé, bestående av 2,3 miljoner soldater, enligt det officiella organet Folkets befrielsearmés dagblad. Men eftersom USA och Kinas grannländer visat oro över Kinas växande militära styrka, så valde regeringen även att låta experter uttala sig på tv om betydelsen av neddragningarna. Generalmajor Peng Guangqian, som arbetar vid en av landets militära forskningsinstitutioner, påpekade att de senaste åtgärderna har ett annat syfte än tidigare förändringar.
– Nu handlar det inte bara om att minska antalet personer, utan också om att skräddarsy armén för informationsålderns behov vid ett framtida högteknologiskt krig, sa han. De senaste neddragningarna innebar att 170 000 befäl försvann. – I en högteknologisk värld där informationstekniken är avgörande, kommer det inte att finnas behov av lika många befälsskikt, tillade Teng Jianqun, från Kinas militärakademi. Betoningen på högteknologi innebär en förändring av Kinas traditionella satsningar på enormt stora trupper, och resultatet är att andelen fotfolk inom försvaret aldrig varit så lågt som nu, skriver armén i sin tidning. Generalmajor Peng menar dock att utvecklingen kommer att fortsätta.
– Vårt mål är att skära bort fett och lägga på oss muskler, säger Peng. Båda militärexperterna underströk att moderniseringen i syfte att skapa en skicklig men smalare armé är lika viktig som inköp av sofistikerade vapen. På senare år har Kinas officiella försvarsbudget snabbt ökat. År 2005 låg den på motsvarande 30 miljarder dollar, vilket var en ökning på 12,6 procent jämfört med föregående år. Samtidigt har Pentagon anklagat Kina för att inte inkludera många av landets dyraste militära satsningar i den officiella försvarsbudgeten. I höstas reagerade kinesiska ledare skarpt på att den amerikanske försvarsministern Donald Rumsfeld hävdade att landet i själva verket kanske spenderar tre gånger så mycket på militären som den officiella budgeten ger sken av. Om detta stämmer skulle Kinas försvarsutgifter tillhöra världens högsta – men fortfarande långt efter de 420 miljarder dollar som USA förra året satsade på sitt försvar. Men även om Kinas försvarsutgifter ligger långt efter de amerikanska nivåerna, så är ökningen av militärutgifterna i landet mycket högre än i väst. Och Rumsfelds kommentarer visar att USA och dess allierade känner oro över den snabba militära expansionen i Kina. Ryssland har förblivit Kinas viktigaste leverantör av krigsmaterial, men Peking har arbetat för att förmå EU att till våren lyfta sitt förbud mot vapenexport till landet.
