Serbien: Nato – vän eller fiende?

Belgrad, 051111 (IPS) – Sex år efter att Nato bombade Serbien är organisationen tillbaka i landet. Men den här gången har Nato-soldaterna tillåtelse från staten. Långt ifrån alla serber är dock nöjda med arrangemanget.

Serbien har gett klartecken till Nato att fritt transportera sin styrkor genom serbiskt territorium på väg till Natos baser i Bosnien-Hercegovina och till Kosovo-provinsen. Avtalet slöts efter en jämn omröstning i parlamentet förra veckan efter månader av diskussioner. Men många är fortfarande emot det.

– Att låta Nato komma in i landet när helst deras befälhavare vill det, är lika med en ockupation av Serbien, sa Dragan Todorovic, som representerar det ultranationalistiska partiet SRS nyligen i en intervju med serbisk media. Även Socialistpartiet, som ledde landet under krigen, är motståndare till avtalet och deras parlamentsledmöter ville att frågan skulle avgöras i en folkomröstning. Avtalet tecknades redan den 18 juli av Serbien-Montenegros utrikesminister Vuk Draskovic och Natos generalsekreterare Yaap de Hoop Scheffer men först nu har alltså parlamentet fått majoritet för att ratificera det. Enligt avtalet ska Nato informera regeringen när alliansen planerar att korsa landet, men de behöver inte specificera vika vapen eller annan utrustning som konvojerna för med sig. Natos trupper få också laglig immunitet, vilket har kritiserats skarpt av oppositionen i Serbien. I nationalistiska dagstidningar har man kunnat läsa rubriker som “Nato får rätt att döda serber”. Tidningar har skrivit att avtalet ger Nato-soldater rätten att “skjuta, döda eller skada serbiska medborgare” utan att riskera straff.

Under krigen på 90-talet stödde ultranationalisterna SRS den dåvarande presidenten Slobodan Milosevics socialistregering. Både SRS-ledaren Vojislav Seselj och Milosevic står åtalade för krigsförbrytelser i den internationella domstolen i Haag. Trots det är SRS ett stort parti i Serbien i dag. Under den turbulenta tiden efter Milosevics fall har många drabbats av omstöpningen av ekonomin och det har gett SRS starkt stöd.

Serbien är alltså fortfarande djupt splittrat över den väg landet har tagit efter krigen. De som stödjer SRS och Socialistpartiet ser fortfarandet Nato som fienden, som i onödan förstörde landet genom bombningarna 1999 som orsakade 2 500 människors död.

Men regeringen ser avtalet som ett stort framsteg.

– Ratificeringen av avtalet med Nato är ytterligare ett bevis på att vi håller på att bli ett land som respekterar internationell lag, ett demokratiskt land, säger Serbien och Montenegros sändebud till Nato, Branko Milinkovic, till IPS. – Det här landet har genomgått omfattande reformer, bland annat av försvaret, och avtalet är bara ännu en verifikation på den nya kurs vi tagit. Dessutom har den politiska kontexten förändrats dramatiskt sedan 1999, säger han. Militäranalytikern Aleksandar Radic ser också avtalet som ett framsteg.

– Detta ger ökad säkerhet och är ett steg i rätt rikting, säger Radic till IPS.

– Avtalet gör det lättare för Nato att snabbt svara på kriser i Bosnien och Kosovo. Samtidigt visar det att detta land och dess militär har distanserats sig från politiken på 90-talet, och vill gå med i Natos Partnerskap för fred, säger han Bosnien och Serbien-Montenegro är de enda länder i regionen som fortfarande inte är medlemmar i det programmet. Serbiens regeringen har velat gå med i Partnerskap för fred sedan Milosevic störtades. De flesta militärer som var med i krigen i Kroatien, Bosnien och Kosovo har pensionerats och armén har minskat till hälften.

– Det finns ingen anledning att tro att avtalet innebär att Serbien riskerar att förlora sin suveränitet. Liknande avtal har tecknats med andra länder i regionen och till och med neutrala Schweiz, säger Milinkovic.

Vesna Peric Zimonjic

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *