Paris, 051110 (IPS) – Prins Albert av Monaco är inte vad man brukar kalla en fattig bonde. Men precis som drottning Elisabeth i Storbritannien så tillhör han de jordbrukare som från del av EU:s jordbrukstöd.
Förra året fick prins Albert 2,4 miljoner kronor i stöd till sin spannmålsproduktion i södra Frankrike. Prinsen var med på en lista över 58 franska jordbrukare som tillhör de som subventioneras av EU. Vissa enskilda jordbruksföretag på listan får så mycket som 16 miljoner kronor per år. Listan offentliggjordes av forskningscentret GEM vid institutet för politiskt studier i Paris. Den franska regeringen håller annars namnen på de som får bidrag hemliga, med stöd av en lag för skydd av persondata. Att prins Alberts namn har offentliggjorts beror på att han frivilligt har avslöjat hur stort stöd han får.
Trots flera reformer av EU:s gemensamma jordbrukspolitik får de franska lantbrukarna fortfarande en femtedel av de totalt 424 miljarder kronor EU betalar ut i stöd till jordbruket varje år. Subventionerna till jordbruket slukar därmed nästan en fjärdedel av EU:s totala budget.
Och enligt den brittiska biståndsorganisationen Oxfam går 60 procent av stödet till bara 15 procent av de franska lantbruksföretagen. De mindre franska lantbruken delar på 17 procent av stödet.
EU, och i synnerhet den franska regeringen, försvarar subventionerna som de menar är nödvändiga och rättvisa.
– Subventionerna är statliga bidrag till landsbygden, till miljön, och biodiversiteten, har EU:s förre jordbrukskomissionär Hans Fischler sagt till IPS. Men det är inte klart och tydligt hur stöd till rika bönder bidrar till dessa mål. – Bara under 2003 betalade EU ut över 1,4 miljarder kronor i stöd till konstbevattning. Det är inte positivt för konserveringen av vatten, en nödvändigt resurs, säger GEM-forskaren Pierre Boulanger. Prinsen av Monaco är i gott sällskap. Storbritanniens drottning Elisabeth fick över 5,7 miljoner kronor i stöd förra året. Och EU:s jordbrukskomissionär Mariann Fischer Boel fick själv ett stort stöd förra året. De europeiska jordbrukssubventionerna har debatterats i åratal, både inom unionen och i ett större sammanhang inom Världshandelsorganisationen WTO. Subventionerna är en stor stötesten i de pågående förhandlingarna om ett nytt världshandelsavtal, den så kallade Doharundan. Stora u-länder som Brasilien, Indien och Kina ser subventionerna som ett hinder för fri handel.
Brasilien och Indien har sagt att de inte tänker öppna sina marknader för europeiska varor, som bilar och elektronik, så länge EU subventionerar sina bönder.
Nästa månad ska handelsministrarna från WTO:s medlemsländer träffas i Hongkong för att fortsätta förhandlingarna. Inför det mötet är Frankrike under hårt tryck för att minska subventionerna av jordbruket.
Den franska regeringen befinner sig i fejd med EU:s handelskomissionär Peter Mandelson. Mandelson har inför WTO-förhandlingarna sagt att EU kan tänka sig att minska stödet till jordbruket med 70 procent samt att sänka importtullarna på jordbruksvaror från 22,8 till 12,2 procent. Frankrike avfärdar det budet och franska tjänstemän har sagt att Mandelson har överträtt sitt mandat. Frankrikes jordbruksminister Dominique Bussereau har hotat med att lägga in ett veto under förhandlingarna i Hongkong.
