Moskva, 051107 (IPS) – Den politiska storm som blåst upp kring förslaget att begrava ledaren för den ryska revolutionen – Vladimir Lenin – visar inga tecken på att bedarra.
Debatten har utvecklats till att handla inte bara om att begrava den röda revolutionens skapare utan om att begrava den kommunism som Lenin kommit att symbolisera.
De hårdaste motståndarna till att begrava Lenin är inte oväntat de ryska kommunisterna, men även andra organisationer på vänsterkanten protesterar mot att frakta bort Lenins kropp från mausoleet vid Röda torget och begrava den. 18 organisationer uttrycker oro över förslagen att begrava Lenin på kommunistpartiets hemsida.
– Lenins namn attackeras oavbrutet, och det har blivit tydligt att detta är en konstgjord och politiskt färgad kampanj, säger kommunistpartiets ledare Gennadij Zjuganov till IPS. Han anser att kampanjen för att begrava Lenin skändar landets historia.
– Med sina smutsiga händer tar de sig in i statens helgedom. Önskan att ta upp de dödas kvarlevor är en svår synd och ett tecken på psykisk sjukdom, säger han. Han menar att kommunismen inte har ersatts av en fungerande demokrati.
– Förvirringen och oordningen i Kreml har spritt sig till hela samhället. Att Kreml överväger att begrava vår store ledare visar ett enormt hat mot kommunistpartiet och dess ideal, säger Zjuganov. Vladimir Lenin dog den 21 januari 1924. Efter sin död blev han en kultfigur och den politiska ledningen beslöt att balsamera honom och att placera hans kropp i ett mausoleum vid Röda torget i Moskva. Lenin själv hade önskat att bli begrav bredvid sin mor i St Petersburg. Det första förslaget om att begrava Lenin kom redan för 16 år sedan då kommunismen kollapsat. Den dåvarande presidenten Boris Jeltsin sa att Röda torget “inte ska vara en gravplats” och föreslog att en folkomröstning i frågan skulle hållas redan 1997. Men kommunistpartiet protesterade högljutt och inget beslut har fattats.
Ledaren för det nationalistiska partiet Liberaldemokraterna, Vladimir Zhirinovsky, säger till IPS att det är viktigt att frågan om Lenins kropp avgörs snarast. Han stödjer en begravning.
– Ryssarna säger att de har lämnat kommunismen. Tänk dig bara om Hitler låg någonstans i centrala Berlin, skulle någon då tro på att tyskarna hade gjort upp med nazismen?, säger han. Men andra betraktare tycker det är för tidigt att begrava Lenin. – Jag tycker inte att tiden är inne ännu, säger Alexander Sokolov, talesman för Kulturdepartementet. – Detta är en av våra mest känsliga frågor och jag tycker inte vi ska ta några drastiska steg. Det finns ett behov av att öppet diskutera problemet och säkerställa att alla som vill säga sin mening får göra det, och att ett beslut fattas på grundval av det. Inom tid måste dock kroppen begravas, säger han.
Även det ryska folket tycks splittrat i frågan. Enligt en opinionsmätning gjord av analyscentret Yury Levada ville 40 procent av de tillfrågade att Lenins kropp skulle vara kvar i mausoleet medan 36 procent ville att den skulle begravas i St Petersburg och 15 procent ville att Lenin ska begravas nära Kreml i Moskva. Nio procent var osäkra.
