Buenos Aires, 051024 (IPS) – När Argentinas högsta domstol i juni slog fast att landets amnestilagar stred mot grundlagen hoppades många att de som begick människorättsbrott under diktaturen 1976-1983 skulle få sina straff. Men sedan dess har inte mycket hänt, och utsikterna är inte uppmuntrande.
Rättegångarna går långsamt, och nya hinder dyker upp hela tiden. Samtidigt dör många av de anklagade, eller blir senila och släpps ur skyddsförvar. Det var vad som hände tidigare i månaden med flera pensionerade militärer som anklagades för att ha stulit barn från politiska fångar som sedan “försvann”.
Amnestilagarna som antogs 1986 och 1987 gjorde att tusentals militärer som kidnappade, torterade och dödade mellan 10 000 och 30 000 människor slapp åtal.
Men landets kongress upphävde amnestilagarna 2003, och i juni bekräftades det beslutet av högsta domstolen, som hänvisade till att Argentina har skrivit under internationella avtal som innebär att man inte kan tillämpa amnesti för brott mot mänskligheten.
Då firade människorättsaktivister och familjer till offren. Mer än 40 olika rättegångsprocesser kunde fortsätta. Men i dag tycks den juridiska kampen för upprättelse ha kört fast, samtidigt som de skyldiga undslipper rättvisan.
I januari sköt domstolen upp åtalet mot den förre överbefälhavaren för flottan, Emilio Massera, som stod åtalad för att ha kidnappat barn. Massera, som var en av de tre högt uppsatta militärer som stod bakom kuppen 1976, drabbades av en stroke för två år sedan och anses allt för dålig för att ställas inför rätta.
I juni dog den förre generalen Guillermo Suárez Mason vid 81 års ålder. Han stod åtalad för 80 mord, 250 kidnappningar och 12 fall av barnarov. Centrum för juridiska och sociala studier, en argentinsk människorättsorganisation, rapporterar att mer än 50 av de anklagade har dött under de juridiska processerna.
För närvarande sitter 260 före detta poliser och militärer gripna för människorättsbrott. 50 av dem hålls i husarrest eftersom de är över 70 år gamla. Dussintals av fallen går smärtsamt långsamt. Många av dem återupptogs när amnestilagarna upphävdes. Ett av de mest kända fallen gäller första armékåren, som opererade i Buenos Aires-provinsen och i en del av grannprovinsen La Pampa. Sammanlagt 42 hemliga tortyrläger fanns i första armékårens område under militärregimen.
