Bryssel, 051007 (IPS) – Amnesty och Human Rights Watch, HRW, välkomnar EU:s beslut att införa sanktioner mot Uzbekistan sedan oppositionella demonstrationer mötts med våld tidigare i år. Men de vill se ännu hårdare åtgärder från EU:s sida.
När EU:s utrikesministrar möttes i Luxemburg på måndagen, den tredje oktober, godkände de ett vapenembargo mot den forna sovjetstaten, och beslöt att uzbekiska regeringsföreträdare inte skall beviljas visum.
Ministrarna sade att sanktionerna var en konsekvens av att Uzbekistan vägrar att tillåta en oberoende utredning av händelserna den 13 maj, då demonstranter dödades av regeringsstyrkor.
Den uzbekiska regeringen hävdar att färre än 200 människor dog i vad den kallar ett “islamistiskt uppror” i Andizjan. Men enligt internationella människorättsorganisationer dog många fler då regeringens styrkor sköt mot demonstranter, varav de flesta var obeväpnade civila.
Två rapporter som Human Rights Watch och Amnesty International släppte i förra månaden anklagar Uzbekistan för att försöka dölja att hundratals demonstranter dödades. De båda organisationerna, som under en längre tid har argumenterat för ett vapenembargo och andra sanktioner mot den uzbekiska regeringen, säger att EU:s åtgärder kan stimulera de internationella försöken att ställa de skyldiga till svars för de övergrepp som har begåtts i Uzbekistan.
– Amnesty välkomnar EU:s beslut som ett sätt att utöva påtryckningar mot den uzbekiska regeringen för att genomföra en oberoende, internationell utredning av händelserna i Andizjan, säger Kristian Heinrich, chef för externa relationer vid Amnestys Bryssel-kontor.
Och Holly Cartner, HRW:s Europa- och Centralasienchef, säger att EU har gett sin människorättspolitik en “välbehövd konkret betydelse”. Det här är första gången som EU har sagt upp sitt samarbetsavtal med ett annat land.
– Den uzbekiska regeringen hade ignorerat villkoren i samarbetsavtalet under en lång tid, utan att det hade några verkliga konsekvenser för relationerna mellan EU och Uzbekistan. Vi är glada att det har förändrats nu, säger Cartner. En rättegång mot 15 uzbekiska män som anklagas för att ha legat bakom upproret i Andizjan började i förra månaden. De anklagas för mord, massupplopp och kuppförsök. Brotten är belagda med dödsstraff.
HRW:s och Amnestys rapporter, som offentliggjordes samtidigt som rättegången inleddes, beskriver en oavbruten förföljelse av människorättsaktivister, oberoende journalister och politiska aktivister som försökte berätta sanningen om händelserna den 13 maj.
– Vi har följt det politiska förtrycket i Uzbekistan under många år, men vi har aldrig bevittnat någonting så omfattande som de tillslag som gjordes efter händelserna i Andizjan, säger Holly Cartner.
– I stället för att jaga de ansvariga för massakern, har den uzbekiska regeringen gjort allt den har kunnat för att dölja sanningen och skapa en alternativ version av händelserna.
Enligt HRW:s rapport har 4 500 överlevande efter massakern gripits. Organisationen menar att gripandena inte bara syftar till att hindra fler uppror, utan även till att skriva om historien om vad som hände.
HRW och Amnesty hoppas att EU:s embargo kommer att ha effekt på den uzbekiska regeringen, men de uppmanar samtidigt unionen att gå ännu längre. HRW vill att EU ska ta upp kritiken mot Uzbekistan med den ryske presidenten Vladimir Putin, och be om Rysslands stöd för en oberoende, internationell utredning av händelserna i Andizjan.
Ryssland har stått bakom Uzbekistan sedan massakern i Andizjan. De båda länderna genomförde gemensamma militärövningar i september.
