Bishkek, 050919 (IPS) – Den fredliga revolutionen i våras ledde till att den gamle presidenten tvingades avgå och att en ny tillträdde. Under en kort period rådde också yttrandefrihet i Kirgizistan. Men nu har regeringen återtagit kontrollen över de statliga medierna.
Landets nye president Kurmanbek Bakijev lovade först släppa kontrollen över de statliga medierna men mycket lite tyder på att han tänker infria det löftet.
Det centralasiatiska landet tillhörde tidigare Sovjetunionen. Från Kirgizistans självständighet 1991 fram tills i våras styrdes landet av Askar Akajev. Även han lovade till en början yttrandefrihet och fria medier, men så blev det inte.
– Som journalist har jag upplevt många svårigheter efter 1991, säger Bermet Bukasheva, chefredaktör för oppositionstidningen Litsa.
– Vår tidning har stängts, tryckeriet har vägrat att trycka tidningen och vi har ombetts att skriva om material utan några angivna skäl, säger han. Myndigheternas taktik har lett till ett omfattande missnöje blad oppositionella men protesterna har besvarats med ännu hårdare tag. Trots det har ett antal oberoende tidningar fortsatt att verka.
Tidningen Asaba var den första tidning som var öppet kritisk mot regeringen. Det ledde till att den utsattes för starka påtryckningar och trakasserier och den stängdes slutligen. Men då startade redaktören Melis Eshimkanov samma tidning under ett nytt namn: Agym. Den folkliga revolten mot regeringen i våras uppstod på grund av ökad fattigdom, arbetslöshet och korruption. Människorna var också utleda på den statliga propagandan. Samtidigt som allt bara blev sämre försökte de statliga medierna övertyga folket om att regeringen gjorde det bästa för dem. Men få lät sig övertygas.
– Den nationella tv-kanalen och myndigheterna förlorade helt folkets förtroende, säger Amankulov Tilek från byn Darhan. Landets nye president Kurmanbek Bakijev var tidigare medlem i den gamla regeringen, men lämnade den i rätt tid för att få folkets förtroende att leda oppositionen. Och slutligen den fredliga revolutionen. I maj sa Bakijev att de statliga medierna borde bli självständiga och oberoende. Men nu verkar han backa från det uttalandet. De statliga tidningarna och landets enda tv-kanal prisade tidigare den gamla regeringen – och nu lovordar de den nya. – Det är ingen skillnad från under Sovjettiden. Så länge redaktörerna utses av presidenten så kommer tidningarna att jobba för myndigheterna, inte för samhället, säger Kuban Mambetaliev, chef för Kirgizistans journalistförbund. Satybaldiev Myrza i staden Maily-Suu minns de första dagarna efter revolutionen.
– Alla tittade på den nationella tv-kanalen och chockerades. Vi hade blivit så vana vid att inte tro på de statliga medierna. Helt plötsligt började de säga sanningen till oss, säger han. Men den nationella tv-kanalen gav bara uttryck för sin nyvunna frihet under ett par veckor, sen var allt tillbaka vid det vanliga. – Allt var sig likt. Det var bara namnen som var nya. De började lovorda den här regeringen också, säger Aibek Sultangaziev, journalist på nyhetsbyrån Kabar i Bishkek. Den välkända tv- journalisten Jainagul Maksimovna säger att regeringen håller cheferna för den statliga tv:n som gisslan. Säkerhetstjänsten ser till att inga kritiska inslag sänds och medarbetarna har inget annat val än att lyda.
– Revolutionen har inletts, men inte avslutats. Den måste följas upp genom att man krossar allt som underblåser diktatur. Vi har samma lagar som tidigare och den nuvarande regeringen har samma möjligheter att missbruka sin makt, säger hon.
Landets oberedde medier har svårt att klara sig ekonomiskt. Nästan samtliga självständiga tidningar försöker klara sig på egen inkomster, ett fåtal får stöd av internationella organisationer. Det gör att få når befolkningen på landsbygden. Den enda oberoende nyhetsförmedling som når ut i hela landet är radiostationen Azattyk.
