Brooklin, 050919 (IPS) – Antalet mycket kraftiga stormar liknande orkanen Katrina har nästan fördubblats. Och de kommer bara att bli fler eftersom temperaturen stiger i världshaven, menar forskare.
Klimatförändringarna leder till varmare ytvatten i haven, och denna värme ger extra energi till kraftfulla orkaner och cykloner. Enligt en ny studie, som i fredags publicerades i tidskriften Science, har antalet orkaner i kategori 4 och 5 nästan fördubblats de senaste 35 åren. Enligt Peter Webster vid Georgia Institute of Technology, som varit med och skrivit artikeln, ger varmare yttemperaturer upphov till ökad mängd vattenånga – vilket utgör bränslet för orkaner. Den största ökningen av kraftiga orkaner inträffade i norra och sydvästra Stillahavet, samt södra och norra Indiska oceanen. Ökningen var något mindre i norra Atlanten. Webster säger till IPS att sambandet mellan de ökande temperaturerna i ytvattnet och antalet orkaner är tydligt.
Under de senaste 40 åren har temperaturen i de översta 300 meterna av världshaven stigit med i genomsnitt en halv grad celsius. Tidigare i år publicerade Tim Barnett, marinfysiker vid Scripps Institution of Oceanography, en studie som klart visade att växthuseffekten, orsakad av fossila bränslen, bär ansvaret för de stigande havstemperaturerna. Webster menar att orkanen Katrina är ett exempel på hur varma yttemperaturer påverkar stormarnas kraft.
Innan Katrina slog mot den amerikanska kusten gick stormen förbi Florida som en orkan i kategori 1. Men när den fortsatte in genom Mexikanska golfen fungerade den stora och djupa mängden varmt vatten som högoktanigt bränsle för orkanen, enligt Webster.
Bara under natten förvandlades Katrina till en fruktansvärd orkan i kategori 5.
Enligt Saffir-Simpsons skala bedöms orkaner från 1 till 5 i förhållande till vindstyrka och potential att förorsaka förstörelse. En orkan i kategori 1 innebär ihållande vindstyrkor på över 110 kilometer i timmen. Vindstyrkan i en orkan i kategori 5 ligger på över 250 kilometer i timmen. När Katrina nådde land hade stormen försvagats till kategori 4. Men eftersom orkanen var så exceptionellt stor blev förödelsen ändå enorm.
Kevin Trenberth, chef för klimatanalyser vid National Centre for Atmospheric Research i Boulder, Colorado, säger sig inte vara förvånad över resultaten i Websters studie. Trenberth publicerade nyligen en egen studie i Science om sambandet mellan klimatförändringar som påverkats av människan och ökande orkanstyrkor och regnfall. Trenberth påpekar även att den ledande orkanexperten Kerry Emanuel publicerat en studie i Science som visade att stormarna i Nordatlanten och nordvästra Stilla havet tilltagit i styrka och omfång med hela 70 procent sedan 1970-talet. Det är dessutom viktigt att notera att Emanuel, Webster och Trenberth närmat sig frågeställningen från olika håll, men ändå kommit fram till liknande slutsatser. – Vi kanske har olika uppfattningar om detaljer, men det råder ingen tvekan om att stormarna ökat i intensitet, säger Trenberth. Nordatlanten är ovanligt varm i år – närmare 1,5 grader över genomsnittet – och detta är anledningen till varför man förväntar sig en dubblering av antalet orkaner och tropiska stormar. Trenberth menar att den extra värmen i havet innebär att dessa stormar blir mellan 15 och 20 procent kraftfullare. Även om alla utsläpp av växthusgaser skulle upphöra omgående kommer uppvärmningen av haven att fortsätta. På frågan om vilka effekter detta kommer att få, svarar Webster att vi kan förvänta oss fler stormar i kategori 4 och 5. Och möjligen också ännu starkare stormar.
Datoruträkningar har visat att enorma superstormar med vindar på i genomsnitt 600 kilometer i timmen kan uppstå om haven värms upp till mellan 45 och 50 graders värme. Så heta temperaturer är omöjliga i dag om inte ett stort antal meteoriter slår ned, eller gigantiska vulkanutbrott sker under havsytan. Men Trenberth menar att de befolkningar som lever i närheten av kuster bör förbereda sig på att stormarna i framtiden kommer att vara starkare än förr.
– De kommande 30 åren kommer inte att vara som de senaste 30. Vi kan förvänta starkare orkaner och cykloner och måste börja planera efter det, säger Webster. Risken är annars att man i USA kommer att få börja spendera hundratals miljarder dollar varje år för att återbygga delar av kustlandskapet som helt förstörts av stormar, menar Webster.
På frågan om han skulle föreslå att man återuppbygger New Orleans på dess gamla plats svarar klimatforskaren kort.
– Nej.
