Bogota, 050617 (IPS) – Colombias regering ber i ett dokument FN-organ, diplomater, biståndsorgan och humanitära grupper som bedriver verksamhet i landet att undvika användandet av vissa termer om läget i landet – däribland ordvalet “intern väpnad konflikt”. Ett agerande som har retat upp många organisationer.
Den högerinriktade presidenten Alvaro Uribes regering har konsekvent vägrat beskriva det våld som plågat landet i flera årtionden för ett “inbördeskrig”. Istället väljer man att kalla det hela för ett “terroristhot” från vänstergerillor. I det dokument som nyligen distribuerats till diplomater och biståndsorganisationer, som exempelvis internationella Röda korset, ICRC, ber man även att termer som “väpnade aktörer”, och “parter i konflikten” inte ska användas i samband med att man talar om landets säkerhetsstyrkor. Man vill heller inte att vänsterrebellerna eller den högerinriktade paramilitären ska kallas “icke-statliga aktörer i konflikten”.
Dokumentet kommer från regeringens kommissionär för fred, Luis Carlos Restrepo. Enligt en källa inom FN ska dock landets utrikesminister Carolina Barco ha sagt att det var ett misstag att dokumentet blev spritt, eftersom det var tänkt att förbli en intern handling. Men Restrepo sa på tisdagen till den lokala dagstidningen El Tiempo att tanken är att man ska komma fram till ett gemensamt språkbruk i fråga om krisen i landet. – Det är ett tekniskt dokument som definierar begrepp och kriterier som bör användas i projekt där staten ingår, och som felaktigt getts en politisk tolkning, sa fredskommissionären. I det 22-sidiga dokumentet skriver man också att alla former av kontakter med landets illegala väpnade grupper bedöms som helt oacceptabla av landets regering. I dagens Colombia innebär förbud mot kontakter med “illegala väpnade grupper” detsamma som kontakt med gerillorna, vilka bekämpas av den colombianska armén med starkt ekonomiskt och militärt stöd från USA. Gerillagruppernas bittra fiender, de paramilitära grupperna – vars kopplingar till armén varit uppenbara – har sedan förra sommaren förhandlat med regeringen om att avväpnas. Ett antal paramilitära grupper har låtit sig avväpnas genom en amnesti-liknande uppgörelse, och hela processen ska enligt planerna vara genomförd till slutet av året. Diego Pérez, konsult till Suippcol – ett nätverk av schweiziska ickestatliga organisationer som arbetar med gräsrotsgrupper i Colombia – menar att det viktigaste är att skydda offren för konflikten i landet.
– Att hjälpa de direkta offren för konflikten, där det förutom civila även finns skadade kombattanter eller personer som inte längre strider, är en omöjlig uppgift att genomföra om man inte tar kontakt med alla som är involverade i konflikten, säger han. I förra veckan frågade flera utländska ambassadörer och FN-representanter regeringen om riktlinjerna var tänkta att bli obligatoriska, och svaret blev nej. Michael Frühling, chef för det lokala kontoret för FN:s kommissionär för mänskliga rättigheter, påpekade på måndagen att termen “väpnad konflikt” till och med förekommer i den grundläggande överenskommelsen om kontoret mellan Colombias regering och FN.
