Imphal, 050311 (IPS) – Om den drakoniska säkerhetslagen som ger Indiens armé särskilda befogenheter i landets nordöstliga delar dras tillbaka – kan det främsta skälet vara 32-åriga Irom Sharmila från delstaten Manipur.
Sharmila svävar mellan liv och död efter fyra års hungerstrejk i protest mot lagen. Lagen ger landets armé straffrihet i deras bekämpning av de militanta grupper som strider i regionen.
Sharmilas strejk är mycket uppmärksammad i Manipur som gränsar till Burma. Delstaten har 2,5 miljoner invånare och är svårt drabbad av korruption, oroligheter, etniska strider, narkotikaproblem och hiv. – Om Sharmila dör kommer staten att anklagas för att ha låtit det ske, och en explosiv situation kan snabbt uppstå, säger Esther Chinnu Haokip, en av regionens mest välkända kvinnoaktivister. Centralregeringen är medveten om att man sitter på en tickande bomb. I ett försök att avvärja faran har myndigheterna gripit Sharmila och anklagat henne för att försöka begå självmord. Just nu befinner hon sig isolerad på en hårt bevakad avdelning på ett sjukhus i Imphala, där hon nu under tvång får näring genom en slang.
Men Munindro Waikhom, representant för Amnesty International och ledare för People's Rights Organisation, menar att det skulle vara betydligt lättare för myndigheterna att gå med på Sharmilas krav – och dra tillbaka speciallagen. Man skulle därmed samtidigt göra befolkningen i Manipur och flera andra nordöstliga delstater en tjänst, menar Waikhom. Lagen gör det möjligt för säkerhetstrupperna att gripa människor godtyckligt och skjuta för att döda, utan att man riskerar några rättsliga efterspel. – Det man måste fråga sig är vad lagen har uppnått – 25 år efter att den infördes har antalet väpnade grupper i Manipur ökat från två, tre stycken till 25 och den generella situationen har förvärrats dramatiskt, säger Haokip. Amnesty International skriver i en ny rapport att såväl armén som de väpnade rebellgrupperna dagligen begår övergrepp i Manipur, samtidigt som politiska mord är en vanlig företeelse. Organisationen skriver samtidigt att staten har rätt att skydda sig och sina medborgare från attacker, men inte på bekostnad av de mänskliga rättigheterna. Statens förvirring kring hur man ska hantera kritiken mot säkerhetslagen blev tydlig då människorättsaktivister i Imphal nyligen försökte organisera en mänsklig kedja av skolbarn för att kräva att lagen dras tillbaka, eller drastiskt skrivs om. Vissa högt uppsatta politiker uttryckte privat sitt stöd för aktionen, men höll låg profil när den väl skulle genomföras.
Polisen krävde att aktionen skulle upplösas, och när skolbarnen, ledda av Waikhom vägrade, satte polisen in vattenkanoner. Amnesty International och andra människorättsorganisationer har dragit igång en kampanj för att få lagen avskaffad. Protesterna har lett fram till att lagen inte längre gäller inne i staden Imphal, samtidigt som en panel ledd av den framstående juristen Jeevan Reddy nu tillsatts för att granska dess utformning.
