Peking, 050127 (IPS) – Trots omsorgsfull censurering av staten har den forne kommunistledaren Zhao Ziyangs död utlöst politiska missnöjesyttringar i landet. Zhao betraktades som en av de mest reformsinnade kinesiska ledarna – och nu kräver hans anhängare rätten att få sörja honom offentligt.
Politiska dissidenter, demokratiförespråkande intellektuella och till och med en del äldre partimedlemmar har utövat påtryckningar på landets regering att ge Zhao Ziyang samma erkännande som man officiellt gav avlidna stora ledare som Mao Zedong och Deng Xiaoping. En begravningskommitté har skapats av Zhaos politiska anhängare, och deras krav är att man anordnar en statsbegravning – inklusive en stor sorgmässa på Himmelska fridens torg.
Den var på den platsen Zhao för 15 år sedan försökte medla fram en fredlig avslutning på de studentprotester som slutligen krossades mycket brutalt. Zhao vägrade acceptera kommunistpartiets bedömning att demokratiförespråkarnas protester på torget utgjorde ett “kontrarevolutionärt uppror”. Att tillåta allmänheten att där kunna visa sin respekt för Zhao skulle vara detsamma som en politisk tillrättavisning av landets regim.
– De kinesiska ledarna vill inte förlora kontrollen över Himmelska fridens torg och dess symbolvärde, säger Dali Yang, kinesisk statsvetare vid universitet i Chicago. Zhao hamnade ute i kylan efter massakern på Himmelska fridens torg 1989. Sedan dess satt han i husarrest i sitt hem i närheten av torget. Sista gången han framträdde offentligt var den 19 maj 1989 då han besökte de studenter som strejkade på torget och bad dem att bege sig därifrån. Tv-bilder visade hur Zhao med tårar i ögonen förklarade “jag har kommit för sent”.
Dagen efter infördes krigslagar i Kina och natten mellan den 3 och 4 juni körde stridsvagnar in på torget och dödade hundratals – kanske tusentals – människor. Det verkliga antalet dödsoffer har aldrig offentliggjorts. Regimens officiella historiebeskrivning är att protesterna var ett ” kontrarevolutionärt uppror”.
Zhao avled på ett sjukhus i Peking den 17 januari, 85 år gammal. Enligt den kinesiska traditionen ska avlidna begravas senast sju dagar efter dödsfallet. Nu har dock mer än en vecka gått och Zhaos familj och myndigheterna har ännu inte kommit överens om begravningsceremonierna. Kommunistpartiets ledare har sagt att enbart en enkel ceremoni ska hållas, utan möjlighet för allmänheten att delta. Zhaos död har ignorerats av de flesta statliga medier. Men trots detta har hans anhängare begärt att en offentlig minnesstund ska hålla till Zhaos minne på Himmelska fridens torg nu på söndag. I en deklaration som spridits via e-post skriver gruppen att “vi vädjar till alla kineser att omvandla sin sorg till styrka och strävan efter demokrati”.
