Washington, 050113 (IPS) – Den amerikanska regeringens “krig mot terrorismen” har lett världens uppmärksamhet från grundorsakerna till den bristande globala säkerheten. Detta hävdar den senaste upplagan av Worldwatch Institutes årsrapport, som menar att fattigdom, sjukdomar och miljöförstöring utgör “ondskans verkliga axelmakter”.
I rapporten “State of the World 2005: Redefining Global Security”, som vilken kommer att översättas till ett stort antal språk – uppmanas världens utrikespolitiker att utöva det som den tidigare sovjetiske presidenten Michail Gorbatjov i sitt förord kallar en politik av “preventivt engagemang”. Detta delvis för att skapa en ny känsla av internationellt samarbete. – Om inte dessa hot erkänns och besvaras riskerar världen att bli lika överraskad av instabilitetens nya krafter som USA blev av terroristattackerna den 11 september, sa Worldwatchs ordförande Christopher Flavin i samband med att rapporten släpptes i Washington på onsdagen. Enligt Michael Renner, som arbetat med årsboken, är terrorism symptom på betydligt större faror, som “inte kan hållas tillbaka genom förseglade gränser eller att bibehålla status quo i en mycket ojämlik värld”.
Bland dessa problem nämns fattigdomen, ekonomiska övergångar som ökar ojämlikheten och skapar arbetslöshet, internationell brottslighet, naturkatastrofer och ekologiska sammanbrott, sjukdomar och en ökande konkurrens om mark och andra naturresurser. Dessa problem skapar enligt rapporten en grogrund för en miljö där politisk instabiliet, krig och extremism kan frodas.
I rapporten hävdas att preventiva program i syfte att åtgärda dessa problem skulle vara betydligt mer effektiva än att anlita militärmakter. Dessutom skulle det vara betydligt mer kostnadseffektivt, säger Renner till IPS. Till årets upplaga av rapporten har runt 20 författare bidragit med texter om demografiska förändringar, smittsamma sjukdomar, internationell brottslighet, livsmedelssäkerhet, oljepolitik, försvarsutgifter med mera. Rapporten understryker behovet av internationellt samarbete och gemensamma åtgärder.
Ett av de mest destabiliserande problemen just nu är enligt rapporten världens beroende av fossila bränslen. En annan fråga som blir allt viktigare är människors tillgång till vatten. Enligt rapporten underblåser vattenbrist våldsamma konflikter inom länder. I hela världen lever i dag närmare 434 miljoner människor med bristande vattenresurser, samtidigt som bristfällig tillgång till vatten är en viktig anledning till att bönder överger sina hem och odlingar. År 2025 beräknas mellan 2,6 och 3,1 miljarder människor leva i situationer där vatten är en bristvara. En anna bidragande faktor till den globala osäkerheten är matbristen. Nästan två miljarder människor i världen lider i dag av kronisk näringsbrist, och nästan 800 miljoner människor får varje kväll gå och lägga sig hungriga. År 2002 dog närmare 15 miljoner människor av smittsamma sjukdomar. Av dessa avled tre miljoner i aids, och de flesta av dem var i sin mest produktiva ålder.
En demografisk faktor som bidrar till instabilitet är de fler än 200 miljoner unga människor som är arbetslösa eller undersysselsatta. Enligt rapporten utgör dessa ungdomar en destabiliserande kraft i många länder eftersom de kan tvingas till kriminalitet för att försörja sin familjer. Alla dessa problem bemöts effektivast genom internationellt samarbete, enligt rapporten, som samtidigt uppmanar de rika länderna att fördubbla sina biståndsbudgetar – i syfte att nå upp till FN:s så kallade millenniemål. Dessa handlar bland annat om att halvera andelen fattiga och kraftigt utöka tillgången på sjukvård och grundutbildning i världen fram till år 2015. Bara genom att överföra 7,4 procent av de biståndsgivande ländernas försvarsbudgetar till utvecklingshjälp skulle man kunna uppnå detta, enligt rapporten. Den stora viljan att hjälpa offren för flodvågskatastrofen i Asien kan enligt Renner vara ett genombrott. Detta eftersom viljan att hjälpa är ett bevis för “de enorma behovet av ett brett internationellt samarbete där människor inser att vi har gemensamma risker och ansvar. Och att vi därför måste arbeta tillsammans”.
