Mexico City, 050114 (IPS) – Den mexikanska presidenten Vicente Fox sa i veckan att gerillarörelsen EZLN, zapatisterna, nu tillhör det förgångna. Men såväl andra politiker som människorättsaktivister menar att det är ett misstag att avskriva rörelsen.
Även om zapatisternas politiska inflytande minskat, menar dessa bedömare att EZLN fortfarande är aktiva bland ursprungsbefolkningarna i den fattiga sydliga delstaten Chiapas. Dessutom har orsakerna till att rebellrörelsen uppstod i början av 1994 i stort sett förblivit desamma. Regeringen bedömer att gruppen kontrollerar ungefär 15 procent av Chiapas, landets fattigaste delstat. I de områden som kontrolleras av EZLN, kan ingen ta sig in utan tillstånd från zapatisterna. Det bor ungefär 100 000 mycket fattiga människor i området, varav de stora majoriteten tillhör ursprungsbefolkningarna. EZLN reste vapen i början av 1994 med krav på demokrati, frihet och autonomi för landets ursprungsbefolkning.
I samband med ett besök i Chiapas i tisdags sa Fox att EZLN tillhör historien.
– Vi har ett nytt Chiapas med ett nytt ansikte, ett Chiapas som blickar mot framtiden, sa presidenten.
Men Bernardino Ramos, ordförande för den lagstiftande fredskommissionen för Chiapas, COCOPA, menar annorlunda.
– Fox utvärdering av situationen är felaktig, han undervärderar zapatisternas närvaro, som även om de just nu är återhållsamma fortfarande är mycket aktiva.
COCOPA består av politiker från alla partier som har platser i landets kongress. Ramos, som tillhör vänsterpartiet PRD, menar samtidigt att man knappast kan tala om verklig fred i Chiapas. – Det finns problem med våld mellan lokala grupper, en skrämmande närvaro av hundratals soldater, bevis på att det finns paramilitära grupper, och en mycket utbredd fattigdom.
Ramos menar att situationen i regionen är mycket skör, och dessutom pågår inga fredsförhandlingar. I januari 1994 utropade den dåvarande presidenten Carlos Salinas vapenstillestånd och skickade en representant till Chiapas för att förhandla med gerillan, som leds av den karismatiske “Subcomandante Marcos”. Detta efter att strider rasat i tio dagar, där närmare 200 personer dödats – främst gerillamedlemmar. Fredssamtalen bröt samman 1996, och har sedan dess inte återupptagits. Efter att Fox, som tillhör det konservativa partiet PAN, tog makten i slutet av 2000, beordrade han att armén skulle dra sig tillbaka från de områden som låg nära de som kontrollerades av EZLN. Gerillan befäste då kontrollen över otillgängliga djungelområden i Chiapas berg. EZLN:s senaste stora politiska manifestation inträffade 2001, då ledare för gruppen reste till landets huvudstad, med regeringens tillåtelse, för att utöva påtryckningar mot kongressen för att genomdriva en lag om ursprungsbefolkningens rättigheter. Den modifierade lag som antogs av kongressen förkastades dock av zapatisterna, som även vägrade återvända till förhandlingsbordet. Sedan dess har zapatisterna hållit sig inom de isolerade områden man kontrollerar. Enligt Michael Chamberlain, som arbetar för ett människorättscenter i Chiapas, har man ur ett människorättsperspektiv inte upplevt några förbättringar under den nuvarande regeringen.
– Vare sig i form av respekt för ursprungsbefolkningen, eller genom minskade trakasserier från militären.
Fattigdomen har heller inte minskat, enligt Chamberlain.
I samband med årsskiftet firade EZLN och dess anhängare årsdagen efter upproret. I samband med detta meddelade rebellernas språkrör att man fortfarande är motståndare till regeringen, som anklagas för att genom landets armé trakassera lokalbefolkningen. EZLN har även lanserat en hemsida för sitt radioprogram “Radio Insurgente”, som sänder på ett flertal språk, däribland engelska.
