La Paz, 041203 (IPS) – Den bolivianska regeringen möter hårt motstånd från flera håll. Kongressen vägrar godta regeringens budgetförslag samtidigt som fackföreningar och andra grupper organiserar protester och strejker.
Nyligen satte lastbilschaufförer upp vägspärrar vid flera gränsövergångar. Chaufförerna kräver momslättnader. Samtidigt utropade näringslivsgrupper och enskilda organisationer i provinsen Potosí 48 timmars arbetsvägran. De kräver att regeringen inför åtgärder för att hjälpa den lokala gruvindustrin. Och missnöjet jäser även i slumområdet El Alto, utanför huvudstaden La Paz. Där har en federation av organisationer som förkortas Fejuve utlovat kraftiga protester den 20 december om inte regeringen gör något åt deras situation. El Alto var navet i de protester som i oktober 2003 ledde till att den förre presidenten tvingades avgå. Under protesterna dödades minst 70 personer när säkerhetsstyrkor kallades in mot demonstranterna. Händelsen, som i Bolivia kallas för “oktobermassakern”, var kulmen på flera veckors protester mot den dåvarande presidenten Gonzalo Sanchez De Lozada. Nu är trycket hårt även på den nya regeringen under ledning av president Carlos Mesa. De senaste veckorna har attentat riktats mot försvarsdepartementet, en militärförläggning och mot en tv-station som tillhör presidenten. – Detta är ett krig med syftet att trötta ut regeringen, snarare än ett kuppförsök, säger José Antonio Galindo, minister i regeringen. Han skyller attentaten på oidentifierade “politiska fraktioner” som vill tvinga regeringen att avgå. – Regeringen befinner sig i en komplicerad situation, men den är inte tillfällig eller beroende av omständigheterna eftersom administrationen konstant har stått inför sociala konflikter, säger den politiska analytikern María Teresa Zegada.
Mesas regering har också problem med sin ekonomiska politik, eftersom kongressen har röstat ner dess budgetförslag. Parlamentet vägrar godkänna en föreslagen nedskärning av de offentliga medlen, som skulle göra det omöjligt att höja lönerna för de offentliganställda. Regeringen hävdar att nedskärningen är nödvändig eftersom de framtida skatteinkomsterna från olje- och gasindustrin är osäkra på grund av att den nya energilagen är försenad.
Regeringen och vissa parlamentariker är oeniga om utformningen av landets kontrakt med utländska olje- och gasbolag. Det folkliga upproret mot den förra bolivianska regeringen utlöstes av ett förslag att sälja gas till grannlandet Chile. Bolivia har den näst största naturgasreserven i Sydamerika, efter Venezuela. Men enligt de nuvarande reglerna får staten bara 18 procent av inkomsterna från de utländska företag som utvinner gas i landet. Nu vill vänsteroppositionen i parlamentet att avtalet ska skrivas om så att hälften av inkomsterna blir kvar i landet. Regeringen hävdar dock att avtalet inte kan förändras eftersom Bolivia måste respektera utländska investerares rättigheter och de bilaterala avtal landet har slutit. De främsta utländska investerarna i Bolivia kommer från Brasilien, USA, Storbritannien och Spanien. Regeringens förslag till energilag ska debatteras i kongressen den 7 december. Bolivias gasrikedomar har hittills inte nått befolkningen i det som fortfarande är Sydamerikas fattigaste land. Enligt det nationella statstikkontoret räknas 61 procent av landets omkring 9,2 miljoner invånare som fattiga och en tredjedel lever i extrem fattigdom. Vissa analytiker och medier har uttryckt oro över den bolivianska regeringens svagheter men sociologen Joaquín Saravia säger att hittills så har de många konflikterna i samhället lösts. Därför utgör de inget direkt hot mot demokratin, menar han.
