Washington, 041201 (IPS) – Vare sig det långvariga “kriget mot narkotikan” eller de nästan tre miljarder dollar som USA sedan 2000 lagt ner på Plan Colombia har resulterat i att priserna på kokain och heroin ökat på de amerikanska gatorna. Det skriver organisationen Washington Office on Latin America, Wola, i en ny rapport.
I den 400-sidiga rapporten skriver organisationen att USA bör göra en ordentlig bedömning av vad försöken att strypa narkotikatillgången redan vid dess källa har resulterat i. – Efter 25 år och 25 miljarder dollar i kampen mot narkotika i Latinamerika har vi inte kommit närmare att vinna narkotikakriget, säger Wolas biträdande ordförande Joy Olson.
Enligt rapporten var narkotikapriserna i mitten av 2003 i närheten av de lägsta nivåer som rapporterats under de 22 år som gått sedan statistik började föras. – Den nuvarande politiken fungerar inte, sa Coletta Youngers som varit med och skrivit rapporten.
– Vi hittade inga bevis för någon avgörande minskning av de illegala droger som flödar ut från de andiska länderna, eller andra länder.
Rapporten är resultatet av en nästan tre år lång undersökning genomförd av närmare 20 amerikanska och latinamerikanska forskare. USAs narkotikapolitik siktar främst mot att minska tillgången på narkotika i landet. Tanken är att minskat utbud driver upp priserna vilket leder till att färre människor är vill köpa drogerna. Samtidigt visar de senaste siffrorna, som lämnades in av företaget Rand till Vita husets kontor för narkotikafrågor, ONDCP, i början av 2004, att priserna på kokain och heroin i USA sjönk mellan 2000 och juni 2003.
– Den enda slutsats man kan dra är att tillgången på kokain och heroin fortfarande är omfattande i USA, säger John Walsh, medförfattare till rapporten och analytiker vid Wola.
Uppgifterna om prisnivåerna har ännu inte blivit publicerade av ONDCP. Och Walsh menar att en anledning till det kan vara att priserna sjunkit sedan Plan Colombia inleddes.
En högt uppsatt tjänsteman vid ONDCP säger dock till IPS att Wolas rapport är full av faktafel och feltolkningar.
– Effekterna av Plan Colombia blev inte tydliga förrän i augusti 2002, då president Uribe tog över makten i Colombia. Framåt slutet av 2003 hade kokaodlingarna i Colombia minskat med 33 procent, säger tjänstemannen som inte vill bli citerad med namn. Sedan år 2000 har USA satsat nästan tre miljarder dollar på Plan Colombia. Det mesta har gått till Colombias militär och säkerhetstrupper. Detta innebär att Colombia efter Israel och Egypten är USAs tredje största mottagare av utländskt bistånd.
Plan Colombia har stått i centrum för Bushadministrationens åtgärder för att minska tillgången på kokain och heroin i landet. Tanken från början var att strategin skulle bidra till att utöka colombianska statens auktoritet i de delar av landet där narkotikaodlingarna var särskilt utbredda. Strategin har främst gått ut på att bespruta stora odlingar på landsbygden. Något som kritiserats hårt av Wola och andra organisationer som menat att det riskerat att slå ut småbönders möjligheter att försörja sig, samt att förstöra sköra ekosystem. I rapporten skriver organisationen att besprutningen visserligen inneburit att den landareal som används för narkotikaproduktion har minskat. Men man menar att strategin inte tagit hänsyn till en annan effekt – nämligen att kokaodlingarna i andra områden istället ökar. Och detta inte bara i Colombia utan även utanför landets gränser.
– Det har skett en dramatisk ökning av odlingarna i Peru och Bolivia, säger narkotikaexperten Gustavo Gorriti.
Wolas biträdande ordförande Joy Olson menar att USAs krig mot narkotikan inneburit att enorma summor satsats på narkotikabekämpning i Latinamerika, utan att några positiva resultat kunnat uppvisas. – Vi har varit tuffa mot narkotikan, nu är tiden inne för att vara smarta istället.
