Quetta, 041101 (IPS) – Förra veckans raketattack mot en kabel som binder samman två distrikt av Baluchistan med det nationella kraftledningsnätet var inte en isolerad händelse. Attacken ingår i ett lågintensivt uppror mot myndigheterna i den resursrika men outvecklade provinsen Baluchistan. Provinsen ligger inklämd mellan Iran och Afghanistan i sydvästra Pakistan och har en lång kust mot Arabiska havet.
Det militanta upproret i Baluchistan har sina rötter i att invånarna vill ha mer kontroll över regionens naturresurser. Vissa grupper har nu övergått till väpnat mostånd. Under årets första månader attackerades regeringsbyggnader och företrädare för regeringen och militären upprepade gånger. Nu rapporterar tidskriften Herald att attentaten återigen har ökat under hösten. Bland annat dödades fem soldater i Khuzdar under ett attentat mot en politiker. Antalet sammanlagda dödsoffer är okänt men rapporter från ickestatliga organisationer tyder på att fler än 100 personer har dött som en följd av attentaten.
Den relativt okända rörelsen Baluchistans befrielsearmé, BLA, har tagit på sig ansvaret för de flesta attacker och attentat. BLA hävdar att myndigheterna försöker tysta oppositionen i provinsen och säger att attentaten är en reaktion på militärens agerande.
– Se på satsningar på utbildning, hälsa och andra sociala sektorer i provinsen. De är pinsamt låga jämfört med till och med de minst utvecklade delarna av landet, säger en ung man som stödjer BLA. Han vill vara anonym.
– Vi bistår Pakistan med den mest dyrbara energikällan – naturgas. Vi bor där landet planerar att bygga en hamn som kommer att ge inkomster på miljarder dollar årligen, men vad får vi i gengäld? BLA vill inte döda, bara göra skada genom att attackera viktiga installationer så att de militärstyrda myndigheterna lyssnar på oss, säger han till IPS. Det finns en lång historia av uppror i provinsen. Britterna delade upp området Baluchistan mellan Iran, Pakistan och Afghanistan under 1800-talet. Sedan annekterade Pakistan provinsen 1948, mot invånarnas vilja, vilket ledde till tre självständighetskrig. Det första 1948, det andra 1968 och det tredje 1973-1977. Samtliga uppror krossades av den pakistanska armén. Och folkets anklagelser är inte grundlösa. Gasreserverna i regionen förser större delen av Pakistan med energi men är ofta inte tillgängliga för lokalbefolkningen. Den största gaskällan i landet ligger exempelvis i Sui där invånarna fortfarande måste använda ved och fotogen som energikälla. Och i kustområdet Gwadar pågår just nu byggandet av en djuphavshamn. Miljardprojektet utförs av kinesiska firmor och bara en av cheferna kommer från provinsen. Projektet godkändes aldrig av provinsregeringen och det finns inga garantier på att de inkomster det ska ge kommer att gagna Baluchistan, säger lokala politiker.
Många invånare i Baluchistan tror att hamnen bara är det senaste exemplet på federala projekt som utnyttjar provinsens resurser utan att ge några vinster till dess invånare. En regeringsplan på att bygga tre nya militäranläggningar i Baluchistan har ytterligare underblåst invånarnas oro. – Det handlar om orättvis fördelning av ekonmisk och politisk makt inom federationen. Detta är en reaktion på de årtionden av försummelse som invånarna i Baluchistan har upplevt, säger Mohammad Sanaullah, advokat i provinshuvudstaden Quetta.
Pakistan är enligt sin grundlag en federation av fyra provinser. Kraven från invånarna i Baluchistan är administrativ och ekonomisk kontroll över utveckligtprojekt i provinsen samt att inga nya militära anläggningar byggs i provinsen. Men den pakistanska regeringen och de militära tjänstemännen har inte brytt sig om dessa krav. Regeringen i Islamabad skyller upproret och attentaten i Baluchistan på särintressen från stammar eller politiska grupper som söker skapa instabilitet och dra egna fördelar av det. Vissa talesmän för regeringen har även kopplat attentaten i provinsen till al-Qaida eller talibanrörelsen, och en del hävdar att BLA i själva verket är skapat av den indiska säkerhetstjänsten. Men analytiker och betraktare säger att en sådan tolkning av oroligheterna i Baluchistan inte kommer att leda till en lösning.
– Förhandlingar med lokala partier och stammar tillsammans med investeringar som gynnar de fattigaste är vad regeringen måste göra, säger Sarwar Bari, chef för organisationen Pattan Development Organisation.
Asim Sajjad Akhtar, medlem i Peoples Rights Movement i Pakistan, har en liknande inställning. Han säger att lösningen ligger i att fördela vinsterna från utveckligtprojekten jämlikt.
– Våld bara alienerar människor och skapar nya problem som enbart drabbar de fattiga och ytterligare minskar deras möjligheter till ett drägligt liv, säger han. Men militären verkar inte dela den inställningen. Enligt talesmän för armén är attentaten mot nationella anläggningar organiserade av skurkar som måste krossas med våld.
– Särintressena är motståndare till utvecklingsprojekt i provinsen och därför är det nödvändigt att skapa nya garnisoner för att upprätthålla säkerheten, säger generalmajoren Shaukat Sultan, som är chef för de väpnade styrkornas informationsenhet. Men senatorn Sanaullah Khan Baloch, som är medlem i Baluchistans Nationella parti, håller inte med.
– Jag ser ingen anledning till att militären etablerar permanenta förläggningar i dessa områden eftersom de inte gränsar mot något fientligt land. Deras enda syfte är att kuva invånarna i provinsen som nu reser sig för att kräva äganderätten till sina naturresurser, säger senatorn.
