Belgrad, 041029 (IPS) – Krigen i före detta Jugoslavien skapade en ström av flyktingar till Serbien. Merparten av de cirka en halv miljon människor som flydde undan krigen är fortfarande inte medborgare i Serbien och vill eller kan inte återvända till den region de kommer ifrån.
– Serbien är det land i Europa som hyser flest flyktingar. Det är nödvändigt att hitta en permanent lösning för dem, säger Dario Carminati, chef för FNs flyktingkommissariats kontor i Belgrad. Merparten av flyktingarna kom till Serbien under 90-talet men mycket lite har sedan dess gjorts för att förbättra deras situation – varken av Slobodan Milosevics regim eller de regeringar som följt efter att den regimen störtades år 2000.
Talmannen i det serbiska parlamentet, Zoran Sami, håller med om att det är hög tid att utarbeta en strategi för flyktingarna men han tillägger att det inte är något som Serbien och Montenegro klarar av utan hjälp från omvärlden. I princip samtliga flyktingar är etniska serber, offer för krigen som ledde till Jugoslaviens splittring. Av de cirka 500 000 flyktingarna kommer 180 000 från dagens Kroatien och 100 000 från Bosnien. Krigen i dessa länder började 1991 och 1992 och avslutades 1995.
Resterande cirka 220 000 har inte status som flyktingar utan som internflyktingar. De kommer från den serbiska provinsen Kosovo som idag är ett FN-protektorat. De serbiska flyktingarna lämnade provinsen under eller efter att Nato gick in för att stoppa repressionen mot provinsens albanska majoritetsbefolkning av rädsla för repressalier från albanerna. Enligt FN har omkring 60 000 serber återvänt till Kroatien sedan mitten av 90-talet och omkring 100 000 har återvänt till Bosnien. Men i princip inga serber har återvänt till Kosovo. Statusen som flykting eller internflykting ger flyktingarna rätt till gratis sjukvård och matransoner men de flesta får inga arbeten och vet inget om sin framtid.
De flesta av flyktingarna jobbar svart, hyr någon bostad eller bor i flyktingläger och drömmer om den dag då de får klara papper, kan sälja den eventuella egendom de hade hemma och slutligen stadga sig i Serbien. Vissa kom med bara kläderna de hade på kroppen, andra hade kapital med sig. Men en stor del av det gick åt till ren överlevnad under de hårda åren på 90-talet. Men det var inte bara Serbien som drabbades av flyktingströmmar under kriget.
– På 90-talet skedde den största migrationen sedan andra världskriget på Balkan. Hela familjer flyttade från ett område till ett annat, säger Belgradsprofessorn Milena Spasovski.
Omkring en miljon människor som flydde från Bosnien under kriget – serber, muslimer och kroater – har inte återvänt till sina hem efter kriget.
