Mexico City, 040817 (IPS) – Försöken att bestraffa dem som begick brott under repressionsåren i Mexiko från 60- till 80-talet är kantad av juridiska problem. En del experter varnar för att hela processen kan bli ett misslyckande.
För tre år sedan inrättades en särskild åklaragarenhet i syfte att utreda de människorättsbrott som begicks under det så kallade “smutsiga kriget”, men hittills har resultatet varit magert – enbart ett fåtal personer har gripits.
Utredningarna mot personer som anklagas för att ha medverkat i repressionen mot aktivister och dissidenter under 60-, 70- och det tidiga 80-talet har ansatts av juridiska problem och skarpa försvarsadvokater. – Vi måste vara tålmodiga eftersom en åklagarmyndighets arbete tar tid. Men det finns även en risk för att man misslyckas med att nå målet, säger Carlos Gómez från den mexikanska avdelningen av människorättsorganisationen Amnesty International. Adolfo Aguilar, som tidigare arbetade som rådgivare till president Vicente Fox och är expert på människorättsfrågor, menar dock att den särskilda åklagarenheten visat sig vara fel modell. Istället anser han att en sanningskommission borde ha tillsatts, ledd av representanter för det civila samhället.
Den tanken övervägdes till en början av regeringen. Men enligt Aguilar valdes den bort av Fox eftersom han ansåg att de politiska riskerna var för stora.
Flera decennier har gått sedan människorättsbrotten begicks. Målet med repressionen var att tysta oppositionen i landet. Sedan dess har bevisen skingrats och många förövare redan avlidit samtidigt som preskriptionstiden för en del av brotten överskridits. Enligt studier utövade partiet PRI:s regeringar, som styrde Mexiko från 1929 fram till 2000, en repression som ledde till att 532 människor försvann spårlöst.
Hittills har den särskilda åklagarenhetens främsta insats varit gripandet av Miguel Nazar, som var chef för den numera avvecklade hemliga polisen under 70- och 80-talen. Han greps tidigare i år anklagad för att ha varit delaktig i en persons försvinnande 1975. I juli slog åklagarenheten på stora trumman då man meddelade att man överlämnat en formell begäran om att den förre presidenten Luis Echeverría (1970-1976) och elva andra politiker skulle gripas på grund av inblandning i en massaker mot protesterande studenter i juni 1971. Men domaren som mottog begäran avslog densamma med hänvisning till att preskriptionstiden för brottet gått ut. Åklagarenheten har överklagat beslutet, och slutligt besked kan dröja flera månader.
När Fox år 2000 tog över som den förste president som inte tillhörde PRI på sju decennier, lovade han att reda ut vad som hände under “det smutsiga kriget”, samt att de som begått brott skulle ställas till svars. Under valkampanjen sa Fox att landet var tvunget att reda ut vad som skedde under perioden för att bana väg för ett nytt, öppnare politiskt land.
I november 2000 tillsattes den särskilda åklagarenheten för det ändamålet.
Ex-president Echeverrías advokat Juan Velázquez menar dock att åklagarenheten är dömd att misslyckas eftersom dess bevis inte bara gäller brott vars preskriptionstid har gått ut, utan att bevisningen dessutom är mycket svag. Även familjerna till dem som försvann spårlöst under den mörka perioden saknar förtroende för åklagarenheten. Rosario Ibarra, ordförande för gruppen Eureka som representerar försvunna personers familjer, anser att enheten har misslyckats. Både i fråga om att bringa klarhet kring brotten och när det gäller att döma skyldiga brottslingar. – Jag tror inte det kommer att leda någonstans. Den har funnits i tre års tid, och du kan själv se resultaten, säger Ibarra till IPS. Chefen för den särskilda åklagarenheten, Ignacio Carrillo, menar dock att man kommer att bli effektiva och nå fram till åtal även om det kommer att ta sin tid. Och enligt honom har man tillräckliga bevis för att kunna få många personer dömda till fängelse.
Mer om “det smutsiga kriget”:
