Tokyo, 040817 (IPS) – Till skillnad från i Tyskland har Japan aldrig genomgått någon självreflekterande granskning av landets brutala framfart under andra världskriget. Att representanter för landets regering deltar i hyllandet av japanska krigsoffer i samband med årsdagen av krigsslutet väcker ont blod i Kina.
På söndagen högtidlighölls 59-årsdagen av krigsslutet och fyra japanska regeringsrepresentanter deltog då vid en ceremoni vid den shintoistiska helgedomen Yasukuni i Tokyo. Yasukuni, som ligger i centrala Tokyo, byggdes 1869. Den är en helgedom för de som dött i krig för Japan, och den är oerhört kontroversiell eftersom sex grova krigsförbrytare från andra världskriget är begravda där. Förutom de fyra medverkande ministrarna deltog även Tokyos guvernör vid minnesstunden, liksom krigsveteraner klädda i uniformer och hundratals vanliga japaner.
Precis som förväntat uttryckte Kina, som utsattes för en brutal japansk ockupation under kriget, sitt skarpa missnöje med manifestationen. Det kinesiska utrikesdepartementet utfärdade snabbt ett uttalande i protest mot de japanska ministrarnas deltagande. Spänningarna mellan de båda länderna kom nyligen upp till ytan efter att Japan i Kina vunnit en fotbollsmatch i de Asiatiska mästerskapen. Kinesiska fotbollssupportrar häcklade de japanska spelarna med oförskämdheter hämtade ur historien och kontroversen tvingade myndigheterna att utkommendera sex tusen poliser.
Det årliga besöket vid Yasukuni, som av kritiker betraktas som en symbol för den militaristiska regim som drev Japan in i kriget, var i år mer kontroversiellt än vanligt. Detta eftersom det pågår en debatt om att förändra artikel nio i landets grundlag, vilken skrevs under den amerikanska ockupationen och som förbjuder landet från att delta i militära konflikter.
Japan har en roll i internationellt fredbevarande arbete, och har trupper stationerade i Irak, men landets försvar begränsas av dess konstitution. Och en omskrivning av artikel nio är en mycket kontroversiell fråga i Japan. Rent tekniskt förbjuder grundlagen landet från att överhuvudtaget ha en militär, även om nuvarande tolkning tillåter att man har så kallade självförsvarsstyrkor.
Skräddaren Yoichiro Minowa, 67, berättar att han varje år i augusti blir påmind om de plågsamma krigsminnena. Han säger att kriget gjorde honom till pacifist och att landet aldrig mer bör gå i krig. – Jag förlorade mina föräldrar under USA:s bombningar av Tokyo. Resultatet var att jag blev så fattig att jag tvingades ge upp mina studier och som 14-åring börja som lärling för att kunna överleva, berättar han. Samtidigt påpekar experter att dessa känslor snabbt är på väg att försvinna i ett land som vuxit sig rikt och där man i skolorna inte satsat på någon fullständig diskussion om nationens skuld och ansvar för kriget. Minowa, som ibland arbetar frivilligt i en fredsgrupp där han delar med sig av sina egna upplevelser med barn, säger att okunskapen bland de unga är stor.
– Många av de unga jag möter blir chockade av min historia eftersom de aldrig fått höra om de grymma delarna av Japans krigsupplevelser, säger han. – Jag oroas över den djupa skillnaden mellan min och den yngre generationen när det gäller förståelsen av krigshistorien. De delar inte min djupa avsmak för alla former av militärt våld, säger Minowa. Den bilden bekräftas också av flera studier, som visar att unga japaner inte känner någon skuld för kriget. I en undersökning gjord av en tv-kanal 2001 om regeringsmedlemmarnas hyllningar av krigsoffren vid Yasukuni menade 68 procent av japanerna i 20-årsåldern att de inte såg något fel i det. Bland dem som var emot besöken var 46 procent över 60 år gamla. Professor Hirofumi Hayashi, som undervisar i freds- och konfliktstudier vid universitetet Kanto, menar att dessa skillnader är bevis för bristerna inom det japanska utbildningssystemet där de mörka sidorna av Japans krigshistoria är strukna i läroböckerna.
– Resultatet är att intresset för Japans förflutna är svagt bland de unga. Vi har nu en generation med svagt politiskt medvetande, säger Hayashi. Hayashi är ordförande för Centret för Japans krigsansvar, en av få forskningsgrupper som gräver efter dokument som avslöjar den tidigare kejserliga japanska arméns krigshandlingar. Samtidigt menar den konservative skribenten Susumu Nishibe att landets ungdomar i sin nationella identitet slits mellan en vänster som vill se en djup ånger gentemot de asiatiska grannländerna och högerinriktade politiker som kommer med okänsliga uttalanden genom att referera till de japanska krigsinsatserna som något positivt.
– Det som behövs nu är att återuppväcka en stark nationell identitet hos den unga generationen – något vi förlorade som resultat av det amerikanska inflytandet efter krigsförlusten, säger han.
