Freetown, 040708 (IPS) – På måndagen inleddes rättegången mot tre företrädare för den ökända rebellrörelsen RUF, som dödade tusentals civila under inbördeskriget i Sierra Leone.
– Jag har väntat på den här dagen, då någon skulle ställas till svars för vad rebellerna gjorde med mig, säger den 20-årige studenten Jabati Mambu, vars högerarm höggs av av rebellsoldater när de invaderade Sierra Leones huvudstad Freetown i januari 1999.
– Jag är handikappad, och jag har förlorat en stor del av min ungdom, säger Mambu.
Mambu berättar att rebellerna attackerade hans familjehem i östra Freetown, våldtog hans två systrar och rövade bort dem.
– Sedan högg de av min arm med en trubbig machete. Jag kommer aldrig att förlåta de monstren och jag hoppas att domstolen straffar deras ledare.
RUF terroriserade delar av Sierra Leone under inbördeskriget som rasade under stora delar av nittiotalet. Kriget handlade till stor del om makten över landets diamantgruvor, och det var också illegal försäljning av diamanter som finansierade rebellerna.
Gruppens förkärlek för att hugga av kroppsdelar – vanligtvis på civila – blev dess kännetecken, och det är också en av anledningarna till att de tre RUF-ledarna ställts inför rätta inför krigsbrottstribunalen i Freetown.
– De tre åtalade är krigets hundar, hundar från helvetet. Deras motiv för att slåss var mer kriminellt än politiskt, sa domstolens chefsåklagare David Crane på måndagen.
– Det är en isande skräckhistoria, om en kriminell sammanslutning som spreds bortom Sierra Leone och som engagerade utomstående som den förra presidenten i Liberia, Charles Taylor.
Bland de åtalade finns Issa Sesay, som tog över ledarskapet för RUF sedan den förre ledaren Foday Sankoh avlidit år 2000. Gruppens säkerhetschef Augustine Gbao och Morris Kallon – även känd som Bilai Kareem – är de andra två som ställdes inför rätta den här veckan.
De åtalas på 18 punkter för krigsbrott – bland annat mord, terror mot civilbefolkningen, sexuellt våld, kidnappningar samt för att ha utnyttjat barnsoldater.
Alla tre har bedyrat sin oskuld, samtidigt som de ifrågasätter domstolens legitimitet.
Tribunalen, som stöds av FN, finansieras av Storbritannien och USA. Den upprättades 2000, och arbetar utifrån nationell och internationell lagstiftning.
Sieh Mansaray välkomnar, liksom Jabati Mambu, rättegången. Han var ute och letade efter mat i staden Kono i östra delen av landet då han stötte på RUF, 1998. – De ställde upp oss på led, 24 stycken. Tolv av oss blev stympade och resten sköts ihjäl. Rebellerna sade sedan att vi skulle gå till president Kabbah för att ordna våra amputerade lemmar eftersom vi hade röstat på honom, berättar Mansaray.
Ahmad Tejan Kabbah valdes til president i Sierra Leone 1996, men han avsattes året därpå av en grupp arméofficerare och RUF-medlemmar. Regionala fredsbevarande styrkor såg till att han kunde komma till makten igen ett år senare, men i januari 1999 lyckades rebellerna återigen ockupera delar av Freetown. Inbördeskriget tog slut officiellt 2002.
Hittills har krigsförbrytartribunalen åtalat 13 personer – bland dem Charles Taylor, som lever i exil i Nigeria. Taylor anklagas för att bära huvudansvaret för krigsbrotten i Sierra Leone, eftersom han gav rebellerna vapen i utbyte mot diamanter.
De andra åtalade tillhörde den regeringstrogna milisen kamajors, samt den junta som störtade Kabbah 1997. Juntans ledare Johnny Paul Koroma håller sig liksom Taylor borta från domstolen.
Men en del menar att rättegångarna är betydelselösa eftersom två av de största förbrytarna håller sig undan, samtidigt som två andra – RUF:s grundare Foday Sankoh och hans befälhavare Sam “Mosquito” Bockarie – är döda.
Sankohs hälsa försämrades sedan han gripits anklagad för krigsbrott, och han dog en naturlig död. Bockarie dog medan han stred i Liberias inbördeskrig.
– Om de inte kan få hit Taylor, och om de inte kan hitta och gripa Johnny Koroma – vad är det då för mening med domstolen, säger James Conteh, taxichaufför i Freetown.
Alison Cooper, taleskvinna för domstolen, sa på tisdagen att man gör allt man kan för att ställa Taylor inför rätta. Men domstolen kan bara be Nigeria att lämna ut Taylor. Och hittills har den nigerianska regeringen inte visat sig villig att göra det.
