Lagos, 040622 (IPS) – Nigeria har den tvivelaktiga äran att enligt ryktet vara ett av världens mest korrumperade länder. Om man satte samman en lista över de mest hemlighetsfulla statsapparaterna skulle man troligtvis hamna väldigt högt även där. Nu sätter många sitt hopp till att ett lagförslag ska förändra den situationen.
I stort sett all offentlig information klassas i Nigeria som topphemlig. Enligt Longe Ayode från den ickestatliga organisationen Media Rights Agenda, MRA, innebär det att det är mycket svårt att få fram information från offentliga institutioner. – Om man vill få fram viktig information från ett regeringsdepartement får man svaret att informationen är hemligstämplad, säger han till IPS. Det finns en rad lagar som förbjuder statliga tjänstemän att sprida information. Den kanske viktigaste är lagen om offentliga hemligheter som inte bara förbjuder att tjänstemän förmedlar information, utan också att någon tar emot informationen eller sprider den vidare. Och förutom denna finns det ytterligare en rad lagar i samma syfte.
– Tanken bakom dessa lagar är att skydda viktig information. Men nivån på hemlighållandet är så löjlig att en del av den hemligstämplade informationen består av tidningsurklipp som redan spridits bland allmänheten, säger juristen Tunji Adeleke. Resultatet av hemlighetsmakeriet är att det är svårt för landets journalister att få fram den information som krävs för korrekt nyhetsrapportering. Än svårare är det förstås att undersöka den omfattande korruptionen i landet. Studenter har dessutom svårt att få fram information som krävs för deras forskning. – Genom hemligstämpeln sitter man på information som skulle komma miljontals människor till del. I mer utvecklade länder skulle denna klassificerade information vanligtvis finnas tillgänglig på internet, säger Ayode. Men det finns ett lagförslag som skulle kunna förändra situationen – lagen om informationsfrihet. Förslaget presenterades först för parlamentet när demokratin återinfördes i landet 1999. Men det genomfördes aldrig någon omröstning om lagförslaget.
Förslaget har sedan dess återigen presenterats för parlamentet. Men trots intensiva påtryckningar från en koalition som kräver ökad informationsfrihet har förslaget ännu inte kommit upp för votering. Fler än hundra mediegrupper, företagsrepresentanter och människorättsorganisationer har gått samman för att stötta förslaget – som kommer att tas upp för debatt igen i parlamentet. Organisationen Internationella presscentret, som arbetar till stöd för landets oberoende medier, driver just nu en kampanj där man vädjar till människor att skicka sms till parlamentsledamöter där man uttrycker sitt stöd för lagförslaget. På organisationens hemsida finns runt 200 telefonnummer listade.
