Ho Chi Minh-staden, 040604 (IPS) – Industrierna växer snabbt i Vietnam i takt med att landet håller på att förvandlas till en marknadsekonomi. För många småbönder har utvecklingen inneburit att de tvingats bort från sina marker för att bereda plats åt nya fabriker.
Många bönder blir istället arbetslösa eftersom det är svårt att få arbete på de industrier som är i behov av kvalificerad arbetskraft.
Den 94-årige bonden Le Van Kich i byn An Tinh har varit tvungen att flytta från sin mark två gånger för att ge plats åt industriområdet Trang Bang. Vid första flytten erbjöds han bara motsvarande lite drygt 7 000 kronor för att flytta från sin mark – trots att den var värd det tiodubbla.
Men det fanns inte mycket Kich kunde göra eftersom en lag från 1993 tillåter att jordegendomar överförs till andra intressenter, om syftet är ekonomisk förnyelse.
Motstånd från Kich skulle ha betraktat som “opatriotiskt” av landets myndigheter, eftersom Vietnam är på väg att öppna sina marknader och snabbt håller på att industrialiseras.
Ställd inför detta faktum valde han istället att begära tillstånd från myndigheterna att köpa en liten markplätt långt borta från industriområdet för att där bygga ett nytt hem åt sig själv och hans 85-åriga hustru.
Men det dröjde inte länge innan industriområdet hade expanderat så mycket att marken åter igen låg i farozonen.
– Jag hade precis byggt klart huset då de lokala myndigheterna tillsammans med industriområdets ledning återigen bad mig att flytta, beklagar sig Kich.
Den här gången blev kompensationen ännu lägre – han fick bara tillbaka hälften av de pengar han hade investerat i sitt nya hem.
Kich delar öde med fler än 500 familjer i byn An Tinh, som alla förlorat sina odlingsmarker och sitt levebröd sedan industriområdet Trang Bang började byggas ut 1999.
Hittills har 232 hektar mark köpts upp – till ett pris som ligger långt under marknadsvärdet. Kompensationen har legat på drygt 20 kronor per kvadratmeter mark.
– Detta är löjligt. Priset är bara en tiondel av vad som erbjuds på den fria marknaden, säger Nguyen Van Chien, som också kommer från An Tinh.
– Pengarna räckte knappt till att köpa en liten jordremsa till ett hus, sex kilometer bortanför byn, säger han.
Genom ett tillägg till landets marklag som gjordes 1998 kan 100 000 hektar jordbruksmark varje år – mestadels risfält – förvandlas till områden för andra näringar av myndigheterna.
Internationella organ som Världsbanken har förordat att Vietnam satsar på en exportinriktad industrialisering av landet, och en liberalisering av ekonomin för att landet ska kunna satsa på den globala marknaden.
År 2000 lanserade myndigheterna ett reformprogram i landet som syftar till att få med privata företag i exporten och bidra till att minska kostnaderna.
Men strategin har fått konsekvenser för landets bönder, som de boende i byn An Tinh.
– Efter att ha tagit vår mark ifrån oss fortsätter industrin med att förvägra oss rätten till arbete, säger Pham Van Nhoc.
Regeringen har fastställt regler för de industrier som köper ut bönder från deras egendomar. Ett av kraven är att bönderna ska ges ett bidrag på motsvarande 1 700 kronor för att kunna söka nytt arbete. Ett annat krav är att industrierna bidrar med utbildning för att bönderna ska kunna söka arbete på fabrikerna.
I de flesta fall har dock inte detta följts – och resultatet har blivit att många familjer som tvingats flytta saknar möjlighet till försörjning.
