Peking, 040604 (IPS) – I dag har precis 15 år gått sedan massakern på Himmelska fridens torg i Peking. Landets myndigheter gör dock allt för att se till att årsdagen passerar obemärkt förbi.
Än idag fortsätter repressalierna efter massakern på torget den 4 juni 1989 – då hundratals, kanske tusentals, obeväpnade studenter som demonstrerade för demokrati dödades. Kinesiska myndigheter har aldrig släppt några uppgifter om hur många människor som fick sätta livet till i massakern. Men de aktivister som på egen hand försökt få fram uppgifter om antalet och namnen på de dödade har trakasserats och fängslats.
Till och med 15 år senare är ämnet så känsligt för landets kommunistparti att ledarna inte spar på krafterna i försöken att få befolkningen att glömma händelsen. Mödrar som förlorade sina söner vid massakern trakasseras.
Personer som bedrivit kampanjer för lagreformer har gripits. Även journalister utsätts för hård behandling.
Det tycks som att landets styrande elit är besatta av minnena från den turbulenta sommaren 1989. Varje år sätts dissidenter och släktingar till offren i husarrest för att man ska kunna avstyra offentliga minnesceremonier.
– Det beror på att dom känner sig så otroligt osäkra – och vad som helst kan utlösa en explosion, säger aktivisten Dean Peng, som kämpar för ökad rättssäkerhet, men har belagts med husarrest inför årsdagen.
– Auktoritära regimer är dömda att misslyckas, men det tillhör dess natur att kämpa för sin överlevnad med allt galnare metoder, säger han till IPS.
På årsdagen finns mängder av beväpnade och civilklädda poliser på Himmelska fridens torg för att försäkra sig om att ingen lägger ut blomsterkransar eller på annat sätt högtidlighåller dagen.
Myndigheterna har ordnat med filter som automatiskt blockerar alla meddelanden på kinesiska webbplatser som refererar till “Liu Si” – den fjärde juni.
Bortanför allmänhetens kännedom hålls mödrar till de studenter som dödades under sträng husarrest.
När människor i Hongkong, som numera är en del av Kina men har viss autonomi, förra helgen demonstrerade till minnet för de människor som dödades vid massakern tilläts inga kinesiska tidningar att rapportera om händelsen.
Med tiden har de kinesiska ledarna försökt begrava minnet av den 4 juni genom att peka på landets snabba ekonomiska tillväxt. Samtidigt har man fortsatt försvara massakern som en nödvändighet i syfte att behålla stabiliteten i landet.
Flera av de äldre kommunistledarna som beordrade fram stridsvagnarna mot studenterna är numera antingen döda eller pensionerade. Den yngre generationen av kommunistiska teknokrater har dock fortsatt att hävda att protesterna var ett kontrarevolutionärt upplopp.
När premiärminister Wen Jiabao nyligen fick en fråga om massakern vid en presskonferens pekade han på att landets ekonomisk framgångar är ett bevis för att tillslaget var berättigat.
Samtidigt tycks regeringen delvis ha lyckats med att utplåna minnena av den 4 juni hos många kineser. En ny generation växer upp helt ovetande om det oläkta såret.
Även bland dem som var vittnen till massakern har de senaste 20 årens ekonomiska farmgångar lett till att en del inte längre anser att händelsen är något att orda om.
– Ska vi alltid se tillbaka och beklaga oss trots att livet är så mycket bättre idag än det var förr, frågar sig Petal Xiao, som äger en fitness-klubb i Peking.
