Montevideo, 040503 (IPS) – Förra måndagen mördades borgmästaren i staden Ilave av en mobb och i fredags tog invånarna i en by samma region i de peruanska Anderna sina lokala politiker som gisslan och hotar att mörda även dem.
Lynchningen av borgmästaren utföres av lokala invånare som domineras av aymara-indianer. Upproret kan tolkas som ett utbrott av frustration från en fattig, marginaliserad grupp som är utled på att styras av en korrupt elit och som kräver att få något att säga till om i det lokala beslutsfattanden, enligt ledare för ursprungsbefolkningen och analytiker.
Staden Ilave har 90 000 invånare och ligger nära Titicaca-sjön, cirka 900 kilometer sydöst om Lima. Borgmästaren Cirilo Robles drogs den 25 maj ut från ett politisk möte, släpades flera kvarter av den uppretade mobben innan han slogs ihjäl.
Innan mordet hade under flera veckor protester och strejker organiserats med kraven på Robles avgång. Lokalinvånarna anklagar honom och hans administration för förskingring och korruption.
Våldet spred sig under torsdagen till byn Tilali, som ligger på norra sidan av Titicaca-sjön vid gränsen till Bolivia. Där tog uppretade lokalinvånare fyra kommunalpolitiker som gisslan. Deras borgmästare, Melesio Larisco Quispe, som också anklagas av folket för korruption, lyckades fly från platsen.
Under fredagen inledde en regeringskommission förhandlingar med aymara-ledare i Ilave för att försöka få situationen under kontroll.
Nästan hälften av Perus 26 miljoner invånare är antingen quechua eller aymara-indianer.
“Barbari” lyder rubrikerna i de peruanska tidningarna. Upprörda parlamentariker har begärt att landets inrikesminister Fernando Rospigliosi ska utfrågas om varför han inte har intervenerat tidigare i konflikten mellan ursprungsbefolkning och politiker i Ilave.
Men samtidigt som många högljutt fördömer mordet och våldet rättfärdigar vissa ledare för ursprungsbefolkningen mordet och säger att våldet kommer att trappas upp om den peruanska regeringen fortsätter att ignorera ursprungsbefolkningen.
Den bolivianske aymara-ledaren och parlamentarikern Felipe Quispe är inte förvånad över lynchningen.
– Vi kan när som helst döda tjuvar, lagbrytare och förrädare. Lagarna i vårt land är inte bra, vi använder dem inte säger Felipe Quispe till IPS.
Han uppmanar “sina bröder och systrar i Peru” att fortsätta att bekämpa qaras (de vita) för att slippa vara “fjättrade” och han varnar för att det snart kommer att ske lynchningar “överallt”. Quispe är grundare till den bolivianska Pachakuti-rörelsen.
Aymara-folket består av nästan två miljoner människor. 80 procent bor i Bolivia, nästan 15 procent i Peru och resten i Chile. Majoriteten är fattiga lantarbetare eller bönder. De var ett av de folkslag som ingick i Inka-imperiet som uppstod under 1200-talet och som besegrades av spanjorerna på 1500-talet. Sedan dess har ursprungsgrupperna i regionen diskriminerats, marginaliserats och behandlats illa.
– Gisslandtagandet i Tilali tycks peka mot att krisen i Ilave sprider sig i södra Peru, där landets aymara-indianer lever, säger journalisten Feliciano Gutiérrez, som arbetar för den peruanska dagstidningen La República i den sydliga staden Puno.
– I Ilave har situationen förbättras men inte i resten av regionen. Vissa motorvägar som går till Bolivia är fortfarande avspärrade och ursprungsinvånare i Tilali har hotat med att genomföra fler lynchningar om regeringen inte skickar en kommission även dit.
Gutiérrez förklara att aymara-folket har känt sig förbisedda och åsidosatta av regeringen i åratal.
Quispe säger att aymara-folket “har sina egna lagar, sin egen kultur och sitt eget sätt att vara” vilket är anledningen till att de inte accepterar ” de vitas regering”.
Quispe var medlem i Tupac Katari-gerillan i Bolivia och satt i fängelse mellan 1992 och 1997. I oktober 2003 var han en av ledarna för det folkliga upproret mot den bolivianska regeringens plan på att exportera naturgas. I Bolivia har ursprungsbefolkningen skaffat sig politiskt inflytande de senaste åren.
Ayamara-folkets reaktioner i Ilave ''borde inte förvåna någon”, säger den bolivianske historikern, sociologen och aktivisten Waskar Ari Chachaki.
– De är väldigt fattiga och har reagerat med avsky mot den lokala regeringen som berikar sig genom korruption. Det är därför dessa våldsdåd utbryter, säger han.
Men Chachaki, som skrivit flera böcker om ursprungsbefolkningar i Anderna, säger att den etniska gruppens mål i Peru och i Bolivia skiljer sig åt.
I Peru där gruppen är relativt liten är målet att bli en del av de lokala regeringarna, som de historiskt sett har uteslutits från. Men i Bolivia har folket mer ambitiösa mål. Flera aymara-indianer har valts in i parlamentet och skaffat sig plattformar i lokala regeringar. Deras mål är att nå regeringsmakten en dag.
Men på båda sidor av gränsen finns en dröm om att skapa en Aymara-republik – med egna lagar, språk och kultur, enligt Chachaki.
