Johannesburg, 040428 (IPS) – Klockan är 10 på förmiddagen och organisatörerna av mötet börjar bli otåliga. De har skickat inbjudningar till över 200 journalister, merparten utrikeskorrespondenter, men bara en handfull inhemska reportrar har dykt upp. Det är afrikander-organisationen Volksversetaksie som bjuder in till presskonferens.
Påtryckningsguppen vill föra fram det missnöje de hävdar att landets afrikaansspråkiga, vita minoritet känner. – Det är en besvikelse att inga utländska journalister har kommit till denna viktiga presskonferens, säger Dan Roodt, Volksversetaksies ledare. Afrikanderna, även kallade boer, utgör större delen av landets 4,3 miljoner vita invånare, enligt offentlig statistik. De är ättlingar till de nederländska invandare som kom till landet på 1600-talet. De skapade apartheidsystemet som höll i 40 år – fram tills demokrati infördes för tio år sedan. I dag är många bittra och ser sig själva som en hotad grupp. Den internationella pressen dyker inte upp denna aprilförmiddag. Den väljer att istället rapportera om installeringen av president Thabo Mbeki och om det pågående firandet av att det demokratiska Sydafrika fyller tio år.
Medlemmarna i Volksversetaksie organiserade en alternativt möte under tisdagen då presidenten installerades under slagordet: “Tio år- tio klagomål” Deras klagomål gäller främst jordreformen, brott, våld och rasism mot vita och det gruppen kallar en attack på afrikander-kulturen. – Nivån av frustration och ilska bland afrikanderna leder inte bara till emigration och hjärnflykt från Sydafrika, utan även till sociala problem som missbruk av alkohol och droger, våld inom familjerna, sönderfall av våra sociala nätverk och slutligen till desperata handlingar som de som ska ha planerats och utförts av Boeremag, säger Roodt på organisationens pressträff i Johannesburg. Terrorgruppen Boeremag, eller Boerstyrkan, anklagas för att ha försökt mörda Nelson Mandela och för en serie bombdåd i olika delar av landet. Ordet boer betyder bonde. Det används ofta om afrikanderna som traditionellt har varit jordbrukare och som fortfarande spelar en viktig roll inom det storskaliga jordbruket i Sydafrika. Roodt kritiserar under pressträffen den sydafrikanska regeringens olika program som har syftet att ge större representation till landets svarta majoritetsbefolkning. Han hävdar att 15 procent av afrikanderna i dag påverkas av fattigdom och arbetslöshet och att de unga boerna tvingas utvandra för att få jobb. Men faktum är att arbetslösheten främst drabbar de svarta sydafrikanerna som i lider av sviterna av årtionden av sämre eller ingen utbildning och exkludering från samhälle och makt.
Leendert van Oostrum, också medlem i Volksversetaksie, säger att ett stort problem för afrikanderna är att så många ungdomar emigrerar. Volksversetaksie hävdar att antalet afrikander-skolor har minskat kraftigt sedan 1984.
Gruppen varnar också för effekterna av jordreformen som pågår som har syftet att minska den orättvisa ägandestuktur av mark som råder. Volksversetaksie pekar mot Zimbabwe som ett varnade exempel på vad som kan hända. Särskit oroade är de över ett flertal mord på vita bönder, Och antalet vita bönder som mördats har ökat under 90-talet, enligt en rapport från människorättsorganisationen Human Rights Watch, HRW. Men HRW pekar samtidigt på att den grupp som är mest utsatt för våld på landsbygden är svarta bönder och lantarbetare. Boernas organisation beskriver morden som politiska aktioner medan regeringen menar att det handlar om vanlig kriminalitet. Afrikandernas frustration märktes tydligt under valet som hölls tidigare i månaden. Långt färre boer röstade i valet jämfört med i de föregående två demokratiska val som hållits i Sydafrika. Afrikandernas främsta parti är the New National Party – 1994 hade partiet 80 parlamentsledamöter som röstats in av afrikander. Nu har de bara åtta. Afrikanderna har förlorat tilltron till politier och politiska partier, säger van Oostrum Av de sex Volksversetaksie-medlemmar som deltar på presskonferensen var det bara två som röstade i valet den 14 april.
