Santiago, 040422 (IPS) – Chiles högsta domstol kommer snart att ta ställning till om en lesbisk mamma kan anses lämplig som vårdnadshavare till sina döttrar. Kvinnan lever tillsammans med sina barn och en kvinnlig partner efter att ha separerat från sin tidigare man. Målet kan komma att bli historiskt viktigt för de sexuella minoriteternas rättigheter i landet.
Vårdnadstvisten mellan Karen Atala och hennes före detta man Jaime López är speciell på flera sätt. Atala är nämligen domare och López arbetar som advokat inom det chilenska rättsväsendet.
– Vi hoppas att högsta domstolen inte ger vika för utpressningen från konservativa kretsar utan i linje med internationell lag väljer att inte diskriminera mamman på grund av hennes sexuella läggning, säger Ximena Zavala, ordförande för stiftelsen Kvinnoinstitutet, en av många organisationer som följer fallet noggrant. Atala arbetar som domare i staden Los Andes, dit hon flyttade i februari förra året tillsammans med sin kvinnliga partner. Relationen mellan kvinnorna inleddes sommaren 2002 efter att Atala separerat från López. Atala och López gifte sig 1993 och har tillsammans tre döttrar, som är mellan fyra och nio år gamla. Även om det fortfarande inte är tillåtet att skilja sig i Chile, så finns det legala kryphål som kan utnyttjas för att upphäva äktenskap.
Efter separationen bodde flickorna med sin mamma. Men pappan vände sig till myndigheterna när han fick reda på att modern levde tillsammans med en annan kvinna. I maj förra året beslutade en domare att pappan skulle få vårdnaden om barnen medan Atala bara fick rätten att träffa sina barn var fjortonde dag. I oktober fick dock Atala rätt till vårdnaden genom ett domstolsbeslut, vilket i sin tur överklagades av López. Det målet vann Atala, efter att domstolen citerat flera akademiska studier som visade att homosexualitet inte var att betrakta som ett patologiskt beteende.
Den före detta mannens advokater valde då att överklaga till landets högsta domstol, samt begärde ett domstolsföreläggande – vilket innebar att målet bordläggs fram tills högsta domstolen gjort sin prövning. HD förväntas vara klar med sitt beslut i maj.
Ximena Zavala, ordförande för stiftelsen Kvinnoinstitutet säger sig vara oroad över att högsta domstolen godkände föreläggandet. Detta eftersom det kan vara ett tecken på att HD inte är nöjd med den tidigare domen.
Hon menar samtidigt att organisationen fått information om att Atala under processens gång har tvingats genomgå olika tester som inte krävts av hennes före detta man.
– Detta understryker ännu en gång hur kvinnors sexualitet och reproduktiva hälsa hålls under kontroll, säger Zavala. Skulle högsta domstolens beslut gå emot Atala, säger aktivister att de kommer att driva fallet vidare till FN och Inter-amerikanska människorättsdomstolen.
