Bagdad, 040421 (IPS) – Den amerikanska militären håller för närvarande över 20 000 irakier som fångar. Människor som varit fångar hos ockupationsmakten vittnar om tortyr och övergrepp och ledande människorättsorganisationer rapporterar också om brott mot fångarnas rättigheter.
En av dem som säger sig vara drabbad av militärens övervåld är Rejan Mohammed Hassen, som bor i byn Abu Siffa, cirka en timmes bilfärd från Bagdad. Hon står framför ruinerna till det som var hennes hus och berättar om hur den amerikanska armén förra sommaren grep hennes söner och förstörde hennes hus.
– Tidigt på morgonen tvingade de ut oss från vårt hus. När vi ifrågasatte dem började de misshandla kvinnorna, berättar Mohammed Hassen.
När militären lämnade byn tog de med sig 73 av byns manliga invånare, bland dem alla Rejan Mohammed Hassens söner, den yngste minderårig. Byborna säger att soldaterna inte hittade de vapenförråd de letade efter.
Nio månader efter attacken mot byn har två av de gripna byborna kommit tillbaka. En av dem är 15-årige Ahmed Itar Hassen som släpptes utan rättegång eller åtal.
– De första sex dagarna var vi alla på ett fält inringat av taggtråd. Det fanns inget tält eller nån matta till oss och vi plågades av sol och regn.
Han säger att soldaterna inte arrangerade några toaletter till fångarna och att de hindrande dem från att sova. Sen berättar Ahmed att han förflyttades till Abu Grahb-fängelset i Bagdad. Där placerades han i en minimal isoleringscell som under Saddams tid användes till politiska fångar. Han fick aldrig gå utomhus för att motionera och tilläts inte träffa sin familj eller nån advokat.
– På nätterna slängde de in en hund i cellen för att skrämma mig. Vi kallar såna hundar för varghundar, stora polishundar. En soldat slängde in hunden i min cell varje kväll, säger 15-åringen.
Ahmed berättar att soldaterna slutade släppa in hunden till honom först sedan han beklagat sig för en rödakorset-medarbetare som besökte fängelset.
Flera människorättsorganisationer har rapporterat om övergrepp från ockupationsmaktens sida. Amnesty skriver i en rapport om 15 bekräftade fall där irakiska hus har demolerats och skriver om tortyr och misshandel av irakiska fångar.
Sa'ad Sultan Hussein, advokat som arbetar för det USA-tillsatta departementet för mänskliga rättigheter, säger att ockupationsstyrkorna har lovat att låta hans departement öppna ett kontor på Abu Grahb-fängelset men hittills har hans undersökningsteam bara tillåtits genomföra guidade turer inne i fängelset.
– Jag har bara sett det de ville att jag skulle se, erkänner han.
– Vi gick inte in i förhörsrummen och vi tilläts inte bevittna några förhör.
Enligt Sa'ad Sultan Hussein håller ockupationsmakten 15 000 fångar i Abu Grahb, merparten misstänkta för politiska brott.
Ytterligare 7 500 fångar sitter i ett brittiskt-amerikanskt fängelse i hamnstaden Um Qasr. Det fängelset byggdes för att husera krigsfångar förra året.
70-årige Boyadin Sayid Jassem har inte sett sin son Riyad på ett år. Riyad var värnpliktig soldat i den irakiska armén. Han berättar att senaste gången hans son sågs till var vid ett slag i al-Yusufia, strax söder om Bagdad.
– En av min sons vänner sa till mig att han skadades i slaget och att amerikanerna tog honom med sig. Men ingen vet vart, säger Boyadin Sayid Jassem.
Han berättar att han besökte alla fängelser i Bagdad-området utan att hitta sin son. Sen hörde han talas om fängelset för krigsfångar i Um Qasr.
– Jag reste till Um Qasr och beskrev läget för dem och när de tittade i sin dator såg de min sons namn i registret. Då frågade jag: var är han? och de svarade: “det kan vi inte säga nu på grund av säkerhetssituationen”.
Hussein Salem Khleff har liknande problem med att lokalisera sin äldste son.
Den 6 april, mitt under brinnande krig, försökte Husseins familj fly undan striderna via en minibuss på en större väg söder om Bagdad.
– Vi blev överraskade av de amerikanska trupperna. De bara började skjuta.
Min son satt på taket av bussen och viftade med en vit fredsflagga. En kula träffade honom i benet. De amerikanska trupperna kom fram till oss och när de såg att han träffats kallade de på sjukvårdare.
En halvtimme senare kom en amerikansk sjukvårdshelikopter och förde bort hans son. Det var sista gången Hussein såg honom.
– De sa till mig att de var på väg till Bagdad men att de skulle skicka tillbaka honom när han blivit bra. Men jag har letat efter honom på alla amerikanska baser och ingen kan säga var han är, säger Khleff.
Ett år efter försvinnandet har Khleff gett upp försöken att hitta sonen den formella vägen. Han har istället börjat sätta upp bilder på honom runt om i Bagdad och han har bett de arabiska tv-stationerna att visa bilder regelbundet. Men hittills har inget fungerat.
– De största problemet som det irakiska folket lider av är att många grips slumpmässigt av den amerikanska militären, säger Sa'ad Sultan Hussein.
– De är försvunna och ingen kan säga var de är eller varför de har gripits.
De låter inte ens familjerna besöka dem.
De amerikanska soldater som är posterade som fängelsevakter vid Abu Grahib vägrar att göra någon kommentar till våra uppgifter. De säger att de enda militärer som har befogenhet att uttala sig befinner sig på den amerikanska militärförläggningen Camp Victory, som ligger vid det som tidigare var Saddam Husseins internationella flygplats. Där fanns heller ingen tillgänglig som ville göra någon kommentar.
