Burma: Splittring inom militärdiktaturen kan försena demokratiprocess

Rangoon, 040308 (IPS) – Samtidigt som det finns tecken på att betydande förändringar är på väg i Burma, så kan strävan mot demokrati i landet komma att hindras av splittring inom landets militära ledarskap.

I förra veckan besökte FN:s specielle sändebud Razali Ismaili landet.

– Jag anser att premiärministern Khin Nyunt verkligen har för avsikt att låta den här processen bli en övergång till demokrati. Och jag tror att Khin Nyunt nu känner att han kan upprätta ett fungerande förhållande till Suu Kyi och Nationella demokratiförbundet, sa Razali efter besöket.

Razali menar också att den fängslade oppositionsledaren Aung San Suu Kyi är beredd att stödja Khin Nyunt i arbetet för demokratiska reformer. Razali mötte Suu Kyi, som fortfarande sitter i husarrest, två gånger under sitt besök i förra veckan.

– Hon sa att hon var beredd att börja på ett nytt kapitel, och att hon ser fram emot att vara fri och arbeta tillsammans med premiärministern för att föra försoningsprocessen framåt. Razali sa också att han hoppas att få se Aung San Suu Kyi befriad snart, möjligen inom några veckor. Enligt FN-källor finns det inget datum fastslaget för hennes frisläppande, men det förväntas ske omkring vattenfestivalen – den högtid i mitten av april som markerar det burmesiska nyåret.

I augusti, en kort tid efter det att han blev premiärminister, lade general Khin Nyunt fram en ”vägkarta” med sju steg mot demokrati. Men sedan dess har man inte gjort några större framsteg i det som kallas den nationella försoningsprocessen, förutom att man inlett fredssamtal med den karenska rebellgruppen KNU.

Men Razali är alltså optimistisk till att framsteg kan ske i militärdiktaturen, även om han inte har fått någon tidtabell för reformerna.

Det första steget lär i vilket fall som helst bli att Aung San Suu Kyi tillåts träffa andra oppositionsledare, varav flera sitter under husarrest.

– Det kommer troligen att ske, om det inte redan har skett, säger en diplomat i Rangoon.

Därefter kommer man förmodligen att släppa fler politiska fångar, bland annat ledarna för Suu Kyis nationella demokratiförbund, och låta partiet återöppna sina kontor runt om i landet.

Tecknen tycks alltså tyda på att Aung San Suu Kyis kommer att samarbeta med Khin Nyunt, och delta i det nationella konventet, som ska utarbeta förslag till en ny konstitution – en del av vägkartan mot demokrati.

För fem månader sedan, när Razali senast besökte Rangoon, sa Suu Kyi att hon var beredd att arbeta tillsammans med Khin Nyunt om vägkartan. Och nu är hon, enligt Razali, beredd att etablera vad hon kallar ”ett harmoniskt förhållande till premiärministern”.

Men den verkliga frågan är om Khin Nyunt har tillräcklig stor auktoritet för att genomdriva sin vägkarta. Det finns en betydande splittring bland de högsta burmesiska ledarna angående hur snabbt man ska gå fram med försoningsprocessen, och vilken roll, om någon, Suu Kyi ska spela.

Khin Nyunt må vara fast besluten att fortsätta med vägkartan, men det råder inget tvivel om att landets högste ledare, generalen Than Shwe, hellre skulle se att man uteslöt Aung San Suu Kyi helt och hållet från processen, och han har inte bråttom när det gäller att sammankalla ett nationellt konvent.

Diplomater i Rangoon har länge hävdat att det är Shwe som är det största hindret för politiska framsteg i Burma. Och Aung San Suu Kyis inställning har varit klar sedan ett tag tillbaka: hon erbjuder sig att arbeta tillsammans med premiärministern, men samma erbjudande gäller inte Than Shwe.

Aung San Suu Kyi greps den 30 maj 2003, sedan regeringstrogna människor, beväpnade med järnrör, angripit henne och hennes anhängare under en resa i norra Burma. Fyra människor dödades vid attacken, som sedan dess har blivit känd som Depayin-incidenten. Många oppositionsanhängare har sedan dess krävt rättvisa för de som skadades och dödades i Depayin.

Men Suu Kyi själv verkar ha intagit en mer taktisk hållning. Enligt källor inom FN har hon hela tiden sagt att det måste ske en oberoende utredning av händelsen, men att den inte får tillåtas bli ett hinder för att inleda en verklig dialog med militärregimen.

Larry Jagan

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *