Damak, 040226 (IPS) – Mer än 100 000 flyktingar från Bhutan har hamnat i en besvärlig situation i grannlandet Nepal, efter oenighet om huruvida de ska återsändas till sitt hemland, samt nedskärningar av FN:s bistånd till flyktingarna.
Lhotsampa-folket är bhutanesiska medborgare av nepalesiskt ursprung. De flydde undan förföljelser i södra Bhutan och har bott i flyktingläger i Nepal sedan slutet av 80-talet.
Många av flyktingarna, som är hinduer, lämnade Bhutan då det buddhistiska kungariket inledde en kulturell och religiös kampanj för att stärka landets buddhistiska identitet.
Efter femton samtalsrundor mellan Nepals och Bhutans utrikesministrar, i syfte att se till att flyktingarna kan återvända i säkerhet, har man ännu inte gjort några större framsteg.
En del flyktingar skulle börja återvända till Bhutan den femtonde februari. Men processen stannade av innan den ens hann börja. Den 22 december förra året, då bhutanesiska regeringsrepresentanter kom till de nepalesiska flyktinglägren för att informera flyktingarna, bröt oroligheter ut, och de båda ländernas regeringar har sedan dess stridit om att hitta och straffa de ansvariga. Två bhutanesiska representanter och en nepalesisk polis skadades när de överröstes med stenar.
Det som utlöste oroligheterna var flyktingarnas rädsla för att de åter igen skulle drabbas av förföljelse om de återvänder till Bhutan. De bhutanesiska representanterna underblåste den rädslan då de sa att när flyktingarna återvänder, kommer de att få bo i läger inom Bhutan i ytterligare två år, och att de under den tiden måste bevisa sin lojalitet mot Bhutans kung, historia och kultur.
– Tycker du verkligen att vi borde åka tillbaka under de omständigheter som råder? Har den situation som fick oss att fly verkligen förbättras? Vi anser inte det, säger 62-åriga Bhawani Prasad Adhikari.
Sedan oroligheterna i december har den nepalesiska regeringen beslutat sig för att kräva garantier från Bhutan om att de återvändande flyktingarna kommer att behandlas med värdighet, och att de kommer att få fullständiga medborgerliga rättigheter. Tidigare har Nepal undvikit frågan och sett det som en intern angelägenhet för Bhutan.
Samtidigt har flyktingarnas problem försvårats av att FN:s flyktingkommissariat UNHCR beslutat att minska biståndet i lägren. Sedan den första januari i år har UNHCR slutat att tillhandahålla vissa kryddor, samt minskat ransonerna av fotogen. Och fler sådana neddragningar väntas.
Dessutom har den nepalesiska regeringen varnat för att de som anses kunna återvända till Bhutan kommer att förlora sin flyktingstatus om de vägrar att åka tillbaka.
På grund av detta har flyktingar som 16-åriga Laxmi Prasad Kharel hamnat i ett vakuum. Han kom till lägret som fyraåring, och i dag går han i åttonde klass i en skola i flyktinglägret.
Kharel säger att han har förlorat allt hopp om att åka tillbaka efter oroligheterna den 22 december.
– Vi lever ett miserabelt liv i lägren. Vi är fast här eftersom vi inte får lov att lämna lägret enligt lagen, säger Kharel. Han hoppas nu på att få nepalesiskt medborgarskap.
En annan flykting, 25-åriga Shankar Dhital, säger att det inte finns stort hopp om det, eftersom Nepals bestämmelser om vem som kan bli medborgare är så hårda.
– Vi har reducerats till statslösa människor, och om vi inte kan återvända är vi dömda att stanna här i all evighet, säger han.
