Harare, 040224 (IPS) – Den kontroversiella jordreformen i Zimbabwe har pågått i fyra år. Den har lett till matbrist och nu växer oron för att reformen även kommer att få långtgående negativa konsekvenser för miljön.
Många av de fattiga människor som har fått en bit mark genom reformen har inte kunnat börja odla sin jord eftersom de saknar pengar att köpa utsäde och gödsel för. Detta, i kombination med brist på regn i vissa delar av landet, har tvingat bönderna att avverka träd och buskar på sin mark för att sälja som ved.
En informell undersökning som IPS har gjort visar att antalet småbönder som säljer ved har ökat. Knippen med ved har blivit en vanlig syn längs motorvägarna som går genom de områden där jordlösa fått mark. – En del av den här veden kommer från mark som vi röjer för att kunna odla, säger Kenneth Munoda, en av de före detta jordlösa nybyggarna som säljer ved längs Great Dyke-vägen mellan Zimbabwes huvudstad Harare och staden Chinhoyi i västra delen av landet. Men Munoda säger att andra nya småbönder helt har övergått till att bli vedhandlare. – Människor kommer ända från Harare med stora lastbilar för att köpa ved. Ibland oroar vi oss för att gårdarna här ska bli lika kala som den allmänna mark vi bodde på tidigare, säger han. Omkring 4 000 stora gårdar har beslagtagits sedan jordreformen sköt fart år 2000. Regeringen hävdar att krigsveteraner startade processen på egen hand genom att ockupera gårdar som ägdes av landets vita minoritet. Regeringens kritiker hävdar däremot att ockupationerna var planerade av president Robert Mugabes regering för att avleda uppmärksamheten från andra problem inför parlamentsvalet som hölls senare det året. Det är inte bara skogarna som drabbats negativt av jordreformen och den växande fattigdomen i Zimbabwe. Många fattiga nybyggare och före detta lantarbetare som blivit arbetslösa på grund av reformen har börjat ägna sig åt illegal guldvaskning i landets floder och bäckar. Andra letar efter värdefulla metaller i övergivna minor.
En del av guldletarna använder skadliga kemikalier som cyanid och kvicksilver för att få fram metallen, och de saknar den utrustning som behövs för att hindra att kemikalierna hamnar i vattendragen. Miljöforskare säger att föroreningarna från utvinningen kan sprida sig till andra vattentäkter och hotar att förgifta dricksvattnet. Det finns också en risk för utbrott av kolera och tyfoid i de områden där många guldvaskare samlas eftersom där ofta saknas vatten, avlopp och toaletter.
Illegala guldvaskare lever i läger längs floder som Mutebekwi, som rinner genom jordbruksmark ner till den lilla gruvstaden Shurugwi. Och söder om Shurugwi, i Zvishavane-distriktet, finns guldletarläger längs Save-floden. Även Shamva-området i norra Mashonaland har blivit en magnet för guldletare. Regeringen säger att den har inlett en kampanj mot den illegala guldutvinningen men många kommentatorer betvivlar om det finns tillräckligt stor politisk vilja för att verkligen genomföra en kampanj. Räder mot guldletarna drabbar de allra fattigaste, som också är den grupp som fortfarande stödjer regeringspartiet Zanu-PF. Zimbabwe har haft stora problem de senaste fyra åren. Regeringen anklagas för att ha begått omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna under sina försök att behålla makten, och den tresiffriga inflationen har gjort en stor del av befolkningen fattig. FN:s livsmedelsprogram WFP säger att de kommer att dela ut nödhjälp till 4,5 miljoner zimbabwier under de närmaste månaderna.
