New York, 040224 (IPS) – Samtidigt som försöken att kontrollera fågelinfluensan pågår, varnar forskare för att nya sjukdomar som uppstår på grund av mänskliga aktiviteter kommer att dyka upp varje år. Och de övervakningssystem som finns kommer kanske inte att kunna varna i tillräckligt god tid för att undvika epidemier.
– Det råder ingen tvekan om att vi har underskattat infektionssjukdomarna och den biofysiska omgivningens påverkan, säger Peter Curson, professor i medicinsk geografi vid Macquarie-universitetet i Sydney, Australien.
– I synnerhet har vi haft en tendens att se bakterier och virus som orörliga mål som man kan oskadliggöra med magiska kulor av antibiotika och antiviraler. Men vi har inte insett vilken kapacitet de har att utvecklas, mutera sig, kombineras och vandra mellan arter.
Epidemiologer klassar framväxande infektioner som de som är nya för människor (exempelvis hiv eller sars), nya för en särskild region (West Nile virus, monkey pox-virus) eller de som förändrats så att de inte kan botas av behandlingar som tidigare varit effektiva.
Hittills har 22 människor dött i Vietnam och Thailand av den fågelinfluensa som först upptäcktes i Hongkong 1997.
Fem arbetare vid en kycklingfarm i Kanada misstänks ha smittats av fågelinfluensan sedan smittan upptäcktes vid deras arbetsplats i förra veckan. Myndigheterna har nu avlivat 16 000 kycklingar där.
Tidigare i månaden bekräftades förekomsten av fågelinfluensa vid gårdar i den amerikanska delstaten Delaware, och sedan dess har tre andra delstater också rapporterat incidenter. Hittills har inga människor smittats i USA, men en del länder har förbjudit import av kycklingar både från USA och Kanada.
Enligt de båda ländernas myndigheter handlar det om en mindre allvarlig variant av fågelinfluensan än den som drabbat Asien.
Forskare misstänker att en liknande smitta över artgränserna – från fåglar eller grisar till människor – orsakade spanska sjukan, den ökända influensaepidemin som dödade 50 miljoner människor 1918-19.
Peter Curson säger att det snart kan vara dags för en ny riktigt stor influensaepidemi.
– Den senaste kom för mer än 30 år sedan, och det är förmodligen bara en tidsfråga innan någonting liknande fågelinfluensan kombineras med mänsklig influensa och det bildas något verkligt elakartat.
Omkring 20 nya sjukdomar har uppstått sedan 1970-talet, och forskarna tror att den utvecklingen kommer att fortsätta, möjligen i än högre takt.
En stor del av skulden ligger enligt experterna på riskabel hantering inom djurindustrin, exempelvis överanvändning av antibiotika i djurfoder, vilket ökar risken för att bakterier blir resistenta.
Avskogning och intrång i tidigare orörda områden har också lett till att människan drabbats av nya virus som ebola, samtidigt som dagens resande gör att sjukdomar snabbt sprids över världen.
Klimatförändringarna har också varit gynnsamma för bakterier och virus, som ofta trivs i varmare temperaturer.
Enligt en internationell expertpanel som ägnar sig åt global uppvärmning kan en temperaturökning på bara tre grader orsaka 50 till 80 miljoner nya fall av malaria.
Infektionssjukdomar orsakar för närvarande nästan 40 procent av alla dödsfall i hela världen, och andelen växer.
Medan hanteringen av förra årets sars-utbrott fick väl godkänt av WHO, och demonstrerade hur effektivt internationellt samarbete kan vara varnar en del hälsoexperter för att vi kanske inte kommer undan lika enkelt nästa gång.
– Det lyckliga med sars är att den som smittas har sin mest smittsamma period efter det att de uppvisat symtom och kan diagnosticeras. Därför är oron större över en eventuell influensaepidemi. Typiskt sett har influensa en kort latent period och är väldigt smittsam innan man kan diagnosticera den, säger Niels Becker, expert på biostatistik vid Australiens nationella universitet.
Ekonomiska och politiska överväganden kan också hindra ansträngningarna att stoppa nya infektioner, vilket inträffade när de kinesiska myndigheterna försökte dölja sars-utbrottet 2003.
– En uppenbar svaghet i den globala övervakningen är tendensen hos nationella regeringar att förneka eller undanhålla information, säger Tony McMichael, chef för National Centre for Epidemiology and Population Health i Canberra.
– Det finns också en svaghet på grund av de enorma skillnaderna i rikedom och professionell kapacitet mellan rika och fattiga länder. Det är ett stort problem, särskilt med tanke på att många infektionssjukdomar härstammar från fattiga landsbygdsområden, med ett mer traditionellt livsmönster.
